En hel slöjdprocess i den grundläggande utbildningen

Med en hel slöjdprocess avses slöjdarbete som en person genomför självständigt eller som medlem av en grupp genom att aktivt delta i de olika faserna av processen. Hen kommer med idéer, planerar och tillverkar en slöjdprodukt samt utvärderar resultatet och processen. En hel slöjdprocess omfattar samtliga faser, det vill säga att om någon fas utelämnas är det inte längre fråga om en hel slöjdprocess.

En hel slöjdprocess består av följande faser

1. Idéproduktion/innovativt tänkande. En hel slöjdprocess inleds med att eleverna individuellt eller i grupp med hjälp av stimulerande impulser eller kreativ problemlösning (brainstorming, frågelistor, metaforer, SWOT-analys osv.) kommer med idéer om en slöjduppgift som anknyter till ett gemensamt tema. Idéerna är till en början skisser av hur uppgiften ska lösas. Idéerna kan basera sig på personliga känslor och upplevelser eller situationer och intryck man mött tillsammans. Bland annat konstverk, populärkonst, musik, filmer, berättelser, naturen, miljön, reklamer, utflykter, besök eller minnen kan utgöra en gemensam utgångspunkt. Också förnimmelser, föremål, former, strukturer, material och företeelser kan ge inspiration.

Olika skisseringstekniker och utbyte av tankar stödjer idéproduktionen och konkretiserar vad slöjduppgiften går ut på. En nybörjare behöver också få erfarenhet av den aktuella tillverkningstekniken och materialet innan planeringen inleds. I de högre årskurserna stödjer mångsidiga experiment med olika material och alternativa lösningar elevernas innovativa tänkande och hjälper dem att genomföra slöjduppgiften i enlighet med målen och möjligheterna. I takt med att elevernas slöjdkompetens ökar, ökar också deras ansvar för att hitta kreativa lösningar. En engagerande och aktiv idéfas stödjer processen och elevernas motivation.

2. Planering.
Syftet med denna fas är att omsätta idéerna och planen för genomförandet av slöjduppgiften till synlig form. Under planeringen konkretiseras produktens eller alstrets estetiska och funktionella egenskaper (visuell plan samt slöjdprocessens faser och tekniska lösningar). I takt med att elevernas kompetens ökar ska de i planen beskriva den tilltänkta produkten också med hjälp av slöjdbegrepp samt symboler, mått och skalor som används inom teknisk ritning.

I planeringsskedet behöver eleverna realistiskt fastställda begränsningar (t.ex. användare, användningssyfte, tillgängliga resurser) samt inspiration (bl.a. informationskällor, frågor, tips, alternativ, experiment, test) och stöd för sina val. Respons stärker elevernas motivation och hjälper dem att fokusera på den kreativa processen. Planeringen hör till de viktigaste faserna i hela slöjdprocessen, eftersom eleverna söker information, experimenterar, löser problem självständigt och gemensamt, bedömer lösningar och eventuella resultat samt ställer resultatet i relation till de tillgängliga resurserna (bl.a. tid, material, maskiner, apparater, redskap, färdigheter). Virtuell planering ger möjlighet till samarbete med olika parter över de regionala och nationella gränserna. Planeringen kan stödjas genom till exempel tankesmedjor, learning cafe eller stealing-metoden. Genom att dokumentera idé- och planeringsfasen samt experimenten blir faserna konkreta och synliga delar av slöjdprocessen.

3. Genomförande
. I genomförandefasen verkställer man planen och repeterar kunskap. Ny kunskap läggs till gammal och eleverna lär sig att tillämpa kunskapen på ett nytt sätt. Eftersom en slöjdprocess innebär kontinuerlig problemlösning, kan lärande, tester och experiment leda till att planen preciseras. Då elevernas kompetens ökar, kan den innovativa kreativa processen bestå av formgivning som resulterar i en modell eller prototyp som utgör lösningen till en större uppgift. Uppgifter som genomförs gemensamt ska dokumenteras och delas multimedialt under genomförandet.

4. Utvärdering
. Denna fas omfattar utvärdering av produkten eller alstret och processen. Föremål för lärarens bedömning samt elevernas självbedömning och kamratrespons ska vara slöjdprocessen som helhet. I utvärderingen går man via processens olika faser tillbaka till idé- och planeringsfasen. Utvärderingen underlättas om processen finns synligt dokumenterad i form av till exempel texter, bilder, videor eller kombinationer av dessa. Bedömningsmetoder som stödjer kreativiteten (t.ex. berättelser, drama, dagböcker, serier, videor, fotografier eller genom en kombination av musik och slöjd) kan göra det lättare att synliggöra den kreativa processen och att presentera och offentliggöra resultatet. Motiverande och utvecklande respons av läraren och de övriga medlemmarna i gruppen bidrar till att eleverna känner att de lyckas.

Mot en hel slöjdprocess

I det följande beskrivs genom exempel hur en hel slöjdprocess, där eleverna får uttrycka sig genom slöjd, formgivning och användning av teknologi, kan genomföras. Idén är att beskriva hur olika huvudmål kan betonas i slöjdundervisningen under olika perioder. Pedagogiska hörnstenar är engagerande lärande, strävan efter att dela kunskap och utveckla samskapande samt användning av olika hjälpmedel och tekniker som sociala och personliga verktyg.

Slöjdundervisningen har som mål att utveckla kunskaperna och färdigheterna om någon tradition, tillverkningsteknik, apparat, användningen av en maskin eller ett material. Eleverna ska utveckla sina slöjdfärdigheter och förmågan att förstå de vanligaste tillämpningsmöjligheterna och tekniska funktionsprinciperna. Då kan de till exempel förnya en traditionell modell med hjälp av en ny teknik eller ett nytt material, tillverka en ny produkt med en traditionell tillverkningsteknik eller skapa en produkt enligt principen om hållbar utveckling. Kollaborativt skapande av kunskaper och färdigheter kan också bygga på kunskapsutbyte och delad sakkunskap (t.ex. tillverka ett gemensamt pedagogiskt spel med hjälp av slöjd, använda programmering). I studierna och bedömningen ska tyngdpunkten ligga på teknologi, tillverkningstekniker och material samt experiment som syftar till att undersöka möjligheterna med dem och som skapar ny kunskap.

I slöjd som betonar planering (design) eller formgivning söker man en lösning på en öppen uppgift eller utmaning. Temat kan anknyta till elevernas vardag och omfatta användarinriktad planering (t.ex. leksak, arbetsrum, lampa). Uppgiften kan vara en större planeringsuppgift, där gruppen gemensamt kan hitta på olika alternativa lösningar med olika material över läroämnesgränserna och genom att utnyttja sakkunskap (t.ex. boende). Problemlösningen kan förutsätta tester och experiment med tillverkningstekniken och användningen av material, arbetsredskap eller maskiner och apparater. Resultatet kan vara en ny produkt, en del av en produkt eller en prototyp som kommit till under formgivningen och som kan utvärderas till exempel med avseende på användbarhet eller innovativitet. Utvärderingen av en gemensam slöjdprodukt och offentliggörandet av processen kan ske till exempel i form av en konferensliknande presentation eller paneldiskussion.

I slöjd som betonar det personliga uttrycket är det centrala att aktivt bearbeta och utveckla sin fantasi. Stödåtgärderna ska stödja uttrycksprocessen. Man kan till exempel samla information med hjälp av experiment eller tillsammans fundera över olika sätt att uttrycka vissa känslotillstånd och saker. Resultatet kan beskrivas som ett (konst)verk, där idén eller tanken har uttryckts materiellt med hjälp av slöjd. Slöjd som betonar det personliga uttrycket kan kopplas till lokala eller globala fenomen och problem (t.ex. hållbar utveckling, textilindustrin, problem med inomhusluft), olika kulturer eller tidsperioder. Slöjden kan vara ett ställningstagande eller ett sätt för eleverna att skapa en gemensam kultur. Resultatet kan utöver alstret bestå av en kreativ dokumenterad process. Föremål för bedömningen förutom processen är i sammanhanget relevanta tankar, känslotillstånd, förmåga att se saker ur olika synvinklar och mod att pröva nytt.

Sinikka Pöllänen
professor i slöjdvetenskap
Östra Finlands universitet, Nyslott campus