Bornholmsmodellen


Det finns forskning som tyder på att fonologisk medvetenhet kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter hos barn. Huvudsyftet med Bornholmsmetoden är att stärka den språkliga, särskilt den fonologiska medvetenheten hos barn innan de börjar med läsinlärningen. Detta görs genom systematiska språklekar. Lekarna sträcker sig över en period av 8 månader och är i första hand avsedda för sexåringar, d.v.s. förskolebarn. Det är meningen att man ska använda sig av lekarna 15-20 minuter om dagen.

Bornholmsmaterialet utarbetades från början av professor Ingvar Lundberg och hans medarbetare i Umeå. Därefter översattes det till danska. Jörgen Frost, Anette Amtorp och Karen Troest som alla är från Bornholm, breddade materialet och flera lekar tillkom. Detta material kom sedan att ingå i en stor undersökning på Bornholm och Jylland.

Fonologisk medvetenhet

Genom att vistas i en miljö som ger dem språklig stimulans från många håll blir många barn fonologiskt medvetna på ett oformellt eller naturligt sätt. Det finns även belägg på att tvåspråkiga barn under gynnsamma omständigheter blivit fonologiskt medvetna i tidig ålder. Å andra sidan finns det forskning som tyder på att de barn som i början av ettan inte blivit fonologiskt medvetna eller vant sig vid språklekar, sannolikt kommer att få svårigheter med läsinlärningen. Därför är det viktigt att redan i förskolan leka och öva sig i språkljud.

Skiftspråket och motivation

Att vara läsförberedd handlar om att man förstår likheten och skillnaden mellan skriftspråk och talspråk, att man förstår att avkodningen ligger i samspelet mellan språkljuden och bokstavstecknen.

Det är ändå inte enbart språklekarna som gör barn mogna för läsning. Speciellt språksvaga barn har också behov av att bekanta sig med skriftspråket. Det är därför viktigt att ge dessa barn möjligheten att få erfarenhet av skriftspråket. Det finns forskning som visar att en kombination av språklekar och preskrivning (kallas även lekskrivning) stärker de svaga eleverna. Preskrivning går ut på att barnen, till teckningar, skriver på sitt eget sätt utan att de har full kännedom om skriftspråket. Barnen berättar därefter vad de ”skrivit”

En av de allra viktigast saker vi kan göra för de språksvagare barnen är att ge dem motivation för att intressera sig för språk. Det kan man alltså göra genom högläsning, preskrivning och genom att leka med språket.

Målet inte bokstavsinlärning

Målet i förskolan ska enligt Bornholmsmodellen inte vara att lära ut bokstäverna. I stället ska barnen lära sig känna igen språkljud och förstå talspråkets formsida och också förhållandet mellan språkljud och bokstäver. Därför är det väsentligt att bokstäver finns överallt. På så sätt får barnen ändå bokstäverna ”på köpet”.

I många av Språkrums projektskolor har rim och ramsor fästs på olika ställen i dagis; där barnen köar och i ögonhöjd ovanför handfaten där de tvättar sina händer. Ofta hänger också hela alfabetet på väggen.

Läs mer om Bornholmsmodellen

Källor:
Med språket i centrum 2003. Utbildningsstyrelsen. Helsingfors
Frost, Jörgen. Medvetenhetens intåg… Att förebygga med hjälp av språkekar. Hämtat från bornholmsmodellen.nu (Ing-Red) Hämtat 26.6.2003.