Projektet Listiga räven 

Rinkeby utanför Stockholm är en av Sveriges mest invandrartäta orter. Under åren 1995-1998 genomförde Kvarnbyskolan projektet Listiga räven. Utgångspunkten var Whole Language-modellen. Man följde med en klass från det barnen var 6 år tills de gick i årskurs 3. I denna klass med 24 elever fanns 12 olika modersmål och alla barn hade svenska som andraspråk. Men metodiken fungerar precis lika bra i klasser med enspråkigt svenska barn.

När eleverna gått ut de två första klasserna i skolan hade varje elev läst över hundra böcker! Genom projektet gjorde barnen stora framsteg och presterade i årskurs 3 t.o.m. bättre än svenska elever, både i modersmål och i matematik.

Projektet Listiga räven går ut på bl.a. följande:

  • All undervisning sker utifrån skönlitterära texter och faktatexter.
  • Klassläraren arbetar under en längre tid med en saga som tema.
  • Läraren läser sagor och eleverna återberättar sagan för varandra eller för läraren.
  • Eleverna gör egna sagoböcker. De börjar med att preskriva (lekskriva) för att så småningom övergå till att skriva på riktigt.
  • Eleverna berättar eller återberättar sagor genom att dramatisera dem.

Listiga räven i praktiken

På Språkrumseminariet i mars 2001 föreläste Birgitta Alleklev (klasslärare) och Katarina Ramström (förskollärare) om projektet Listiga räven. Detta ansåg de var viktigast att betona:

• En av grundstenarna i undervisningen är att ha höga förväntningar på barnen och en positiv attityd till lärandet. På så sätt lyckas eleverna och deras självförtroende stärks.

• Samarbetet med förskolan är centralt. Ettans klasslärare träffar förskoleleverna under en dag i veckan, och diskuterar tillsammans bilder och texter. Det blir en naturlig inkörsport till skolan och till läsandet.

• Man blir en god läsare just genom att läsa. Det är därför viktigt att barnen tidigt får möta böcker. Under regelbundna träffar ses därför barnen och skolbibliotekarien. Hon bokpratar för eleverna och hjälper dem att låna intressant och lämplig litteratur. Läraren och bibliotekarien planerar tillsammans bokvalen och teman under terminen.

• Storböcker (så stora att hela klassen kan se i en och samma bok) hjälper barnen att träna läsning och hitta läsriktningen.

• Man använde också brevskrivning till lärarna som en språkstimulerande metod. Eleverna fick skriva lärarna brev och fick också svar på sina brev. Det är viktigt att barnen genast får svar på breven, annars tröttnar de snabbt på att skriva. De som inte ännu kan skriva får teckna eller preskriva.

• När eleverna kan läsa är det viktigast att de får återberätta vad de läst. Sedan spelar det ingen roll om de återberättar det lästa för en liten grupp elever, för en elev eller för läraren.


 Listiga räven, förskolan 

  • betonar att barnen förstår vad de läser
  • samarbetet med biblioteket viktigt
  • barnen gör egna böcker, marmorerar papper till pärmar och syr blad i den egna böckerna
  • barnen gör stora böcker på hösten och småböcker på våren, olika teman t.ex. ”Boken om  mig själv” 
  • lärarna skriver meddelanden på tavlan flera gånger om dagen 
  • alfabetet är synligt i klassrummet 
  • brevlåda som töms två gånger i veckan, ytterst viktigt att alla barn får svar på sina brev av lärarna 
  • matematiken kommer automatiskt med i undervisningen varje dag 
  • veckans djur och frågor om veckans djur
     

Listiga räven, årskurs 1 

  • samarbetet med biblioteket är centralt
  • eleverna läser, skriver, dramatiserar, tecknar och målar varje dag med utgångspunkt i skönlitterära böcker och faktaböcker
  • samtliga böcker är synliga för eleverna i klassrummet och är lånade med långlån på biblioteket 
  • varje elev läser 50-60 böcker under det första skolåret 
  • eleven återberättar varje bok som hon eller han läst antingen för hela klassen, för någon annan elev eller för läraren 
  • eleverna väljer själva med hjälp av bibliotekarien det de vill läsa  
  • matematikboken är den enda läroboken som klassen använder
     

Listiga räven, årskurs 2
 

Här är några av de arbetssätt som var i fokus i årskurs 2:

  • samma arbetssätt som i årskurs 1 följs men i mer utvecklad form
  • samarbetet med biblioteket fördjupas
  • att tala och berätta obehindrat är svårast och därför får eleverna dramatisera mycket
  • böcker finns fortfarande synliga i klassrummet; barnen väljer mer avancerade böcker än förut
  • barnen återberättar varje bok de läst, antingen för läraren eller för en grupp på fyra elever, sedan skriver de om boken och tecknar något i anknytning till den
  • två gånger i veckan läsläxa; barnen läser en bok hemma för en förälder och återberättar den sedan för läraren eller för hela klassen
  • parläsningen fortsätter (jämngoda läsare bildar par)
  • en gång i veckan skickas tre elever för att läsa för förskolebarnen, varje elev tar sig an en grupp på fem
  • barnen skriver längre berättelser och faktatexter än året innan
  • arbetet med datorn ökar genom användning av ordbehandling; pedagogiska program på svenska utvidgar barnens ordförråd


Källa:
Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000), Listiga räven. (Läsinlärning genom skönlitteratur. Ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibliotek.) En bok för alla Ab.