Utvärdering ger överblick

Till projektet Språkrum hör också en teoretisk sida – nämligen utvärdering. Denna slags dokumentering är väsentlig för att projektet ska utvecklas och för att nya idéer och impulser ska födas.

Utvärderingen går ut på att lärarna dokumenterar arbetet i klassrummet och att de följer med varje enskilt barns språkutveckling. Genom att regelbundet intervjua lärarna eller be dem fylla i frågeformulär får också projektets planeringsgrupp veta lärarnas åsikter om projektet; om seminarier, arbetsmetoder och om det stöd de fått.

Obs! Utvärderingen inom Språkrum genomfördes år 2002. För uvärderingspraxis förenlig med nuvarande grunder se Grunderna för förskolans läroplan 2014

Dokumentering av undervisningen

Varje lärare har behov av att överblicka sitt arbete. Det är därför viktigt att lärarna dokumenterar allt som har med elevgruppen att göra; språklekar, sagor, återberättande, utflykter, barnens reaktioner på aktiviteterna etc. På så sätt blir lärarna mer medvetna om de språkliga aktiviteter som sker i klassrummet. Fattas någonting? Kan något göras på ett annat sätt? Dokumenteringen kan bidra till att nya idéer kläcks och man utvecklar sina arbetssätt ytterligare.

Olika sätt att dokumentera

Det finns inte endast ett rätt sätt att dokumentera. Man kan göra ett utvärderingsschema för varje dag där man efter hand skriver in språkliga aktiviteter och iakttagelser under dagen. Man kan också fritt skriva om aktiviteterna, t.ex. en gång i veckan eller i månaden. Det går också bra att dokumentera efter varje avslutat längre tema.

Projektet Språkrum har haft som princip att varje lärare själv väljer det dokumenteringssätt som passat henne bäst. Några har mer övergripande beskrivit årets aktiviteter medan andra månad för månad skrivit ned iakttagelser. Läs om hur en del av dokumenteringen för Klemetskog förskola i Tusby och Chydenius förskola i Karleby såg ut läsår 2001-2002.

Klemetskog förskola, november 2001. Så här dokumenterar Bettina Hiltunen, förskollärare:

I november var skriftspråket och dramalekarna på tapeten. Prassel fick ett brev av farbror Hubert och barnen ”skrev” brev till Prassel, till sina syskon eller till någon kamrat. De dikterade väldigt fina brev som vi sedan stoppade i en postlåda och läste upp tillsammans. Vi gjorde också ett collage där barnen till sina älsklingssagor ritade och klippte ut bilder ur tidningar. Varje vecka fick barnen, i tur och ordning, hämta med sig en saga hemifrån, som vi sedan läste i förskolan.

Vi ritade bilder och skrev bildtext till sagan Det vackraste ägget. Sedan ordnade vi bilderna så att de kom i rätt ordning och hängde upp dem med klädnypor på ett snöre. Barnen återberättade sagan med hjälp av bilderna. Det var lättare att återberätta sagan med hjälp av bilder. Sagan barnen ritat och skrivit samlades senare till en bok. Några barn visade sagan som dockteater. Vi ritade egna ägg och berättade hurdana äggen var; stora, runda, fyrkantiga, randiga osv. Nu talade alla barn tala enbart svenska i skolan; också när de lekte sinsemellan.

Barnen ”skrev” (dikterade) gärna egna små berättelser. T.o.m. en pojke som inte alls kunde svenska när han började förskolan, kunde i november med hjälp av bilder, berätta en kort saga på svenska. Alla elever hörde första ljudet i ord och barnen klarade ganska bra av att urskilja bokstavsljud – upp till fyra ljud. Ungefär halva gruppen har börjat skriva ljudenliga ord. En del var väldigt ivriga. Många läste hela ordet i ”Spela med djur” när vi lyssnade på första ljudet. Några barn läste och har lärt sig att skriva hela meningar.

Chydenius förskola, mars 2001. Så här berättar Nina Plogman, förskollärare:

Mars – husdjur och påsktema
Vi arbetade med sagan Den lilla hönan och vetekornet och fördjupade oss i Tuppen, Hönan och Fåret. Vi lärde oss sagan om den lilla hönan genom flanellograf som barnen fick leka med samt genom att dramatisera sagan under morgonsamlingarna. Till slut ritade och berättar barnen själva sagan och vi gjorde en egen sagobok av det hela. Några barn var ivriga på att forska om tuppar och hönor och gjorde det helt spontant där hemma.

De skev och ritade böcker och ramsor om tuppar och hönor. Vi lärde oss fakta om fåret och av en ullexpert lärde vi oss också att tova ull. Samtidigt tillverkade vi påskpynt av fårullen. Påsken avbröt temat varefter vi avslutade projektet husdjur.

Individuell språkprofil för eleverna

Lika viktig som dokumenteringen av hela gruppens aktiviteter och framsteg är att läraren för varje enskild elev gör en individuell språkprofil som fylls i varje månad. Med hjälp av ett schema är det lätt att fylla i framstegen i språkutvecklingen. Denna individuella språkprofil ”följer med” barnet till nästa årskurs. På det sättet kan en eventuell ny lärare bekanta sig med elevens språkutveckling.

Ett exempel på hur ett observationsschema för uppföljning av elevernas språkkunskaper kan se ut kommer du senare att kunna finna här.