Språkets rum

Oberoende av om man är konstnär eller affärskonsult – eller något däremellan är det i dagens värld viktigt att kunna uttrycka sig; att kunna tala för sin sak och att kunna ta in den information man får muntligt eller via skriftspråket.

Inom Språkrum betonas ett helhetsperspektiv på språket: Språket kan  övas i alla situationer; vare sig man har modersmål eller matematik i skolan eller umgås hemma med sin familj. Det betyder att alla i barnets omgivning är viktiga när det gäller att stimulera barnet språkligt. Dels är skolan ett oerhört viktigt rum när det gäller att hjälpa barn att få en god språklig kompetens och språkligt självförtroende, dels är föräldrarna och deras attityd betydelsefulla.

Under rubriken ”Arbetsmetoderna” i huvudmenyn hittar du information om vilka konkreta metoder som använts i projektskolorna.

Skolans pedagogiska miljö 

Ett centralt tema inom Språkrum är att processa fram språkpedagogiska arbetssätt som är tillämpbara i alla sorters skolmiljöer. Men utan en skol- eller förskolemiljö som bäddar för inlärning är det svårt att vara pedagog. Både Språkrums lärarseminarier, boktips som Språkrumslärarna fått och också den litteratur som delats ut till dem har därför behandlat just inlärningssituationen. Här är några av de aspekter som poängterats.

Det kan vara bra att

  • diskutera tvåspråkigheten med elevernas föräldrar. Har de frågor? Vet de hur de kan stärka sitt barns språk?
  • se på alla skolämnen som modersmål. Risken att ett barn missförstår en fråga p.g.a. att han eller hon inte kan orden minskar ju inte för att det är mattelektion.
  • ur en språklig synvinkel observera skolarbetet samt den enskilda elevens språkliga framsteg. På så sätt kan läraren höja sin språkliga medvetenhet.
  • låta barnen yttra sig ofta, berätta sagor för dem och tala om abstrakta saker. På så sätt höjs barnets självförtroende och de kognitiva färdigheterna tränas.
  • låta barnen arbeta i grupp
  • använda mycket skönlitteratur och faktalitteratur i undervisningen
  • utgå från barnens erfarenheter. Det gör dem aktiva och motiverade och självkänslan höjs eftersom de känner att de själva kan bidra med något.
  • visa att man anser att alla språk är lika viktiga
  • som pedagog själv försöka vara en språklig förebild för eleverna.


Till föräldrarna

Det finns en föreställning att det normala och vanliga är enspråkighet, att ”ett språk-en person” är normen. Det stämmer dock inte. Majoriteten av jordens befolkning är faktiskt två- eller flerspråkig på olika sätt.

Är du tvåspråkig? Är du gift eller sambo med någon som har ett annat språk än du själv? Går ditt barn i skola på svenska även om ni endast talar finska hemma? Är du svenskspråkig men bor på en finskdominerad ort? Är din familj tvåspråkig när det gäller dialekt och standardspråk? I så fall hör du till majoriteten i världen. De allra flesta är på ett eller annat sätt flerspråkiga, antingen genom att de lever i ett flerspråkigt samhälle eller i en flerspråkig familj eller genom att de själva har två eller flera ”modersmål”. 

Stöd barnets alla språk

Vid alla slag av tvåspråkighet har det visat sig att föräldrarnas attityd är avgörande: Det räcker inte att en av föräldrarna är tvåspråkig. Man måste också ha en positiv attityd till språken och medvetet välja tvåspråkigheten. Det är också viktigt att föräldrarna stimulerar sina barn till att använda båda språken på ett mångsidigt sätt.

Både tvåspråkiga och enspråkiga barn mår bra av språkligt stöd
Man behöver normalt inte vara speciellt oroad över tvåspråkiga barns språk- och läsinlärning i svenskspråkiga skolor. De barn som inleder sin skolgång på svenska i Finland men som egentligen inte kan svenska är däremot i en annan situation. Man kan jämföra dem med invandrarbarn – med den markanta skillnaden att deras hemspråk inte är ett minoritetsspråk utan majoritetsspråket utanför skolvärlden. Då kan de behöva extra stöd.

Det finns också barn som har dialekt som modersmål, vilket gör att de kanske har nytta av stöd i standardspråket och naturligtvis kan också enspråkigt svenska barn behöva stöd i sitt modersmål.

Ett starkt modersmål är viktigt 

Forskningen visar att de barn som har ett starkt första språk lättare lär sig nya språk. Det är därför inget hinder om de tvåspråkiga barnen i den finlandssvenska skolan har en god finska. Tvärtom. Att diskutera på, rimma på och leka med finskan hemma inverkar positivt på svenskan, d.v.s. på språkutvecklingen som helhet.

Hur kan du som förälder hjälpa dina två- eller flerspråkiga barn? 

  • Låt barnet märka att du har en positiv attityd till alla språk i barnets omgivning. 
  • Det är viktigt att ni som föräldrar är överens i språkfrågan och att ni respekterar varandras språk. 
  • Fundera på var barnen kan komma i kontakt med språket; hos släktingar, i fritidsklubbar, på bibliotek etc. 
  • Använd (d.v.s. tala och läs på) det språk du är mest kompetent i: Du kan bättre vägleda dina barn på de språk du är duktig i. 
  • Fortsätt tala ditt språk – även om ditt barn svarar på ett annat. 
  • Läs gärna mycket för dina barn. Det ger dem ordkunskap och varierat språk. 
  • Lyssna också när barnen läser och berättar. Uppmuntra dem till att läsa och berätta.
     

Alla kan lära sig många språk

Om ett barn behöver ett språk så lär det sig ett. Om ett barn behöver fyra språk så lär det sig fyra. Behovet av att göra sig förstådd är alltså den viktigaste motivationen till att lära sig språk. Det finns heller ingen gräns för hur många språk man kan lära sig.

Det är behovet av att kommunicera som bestämmer hur många språk ett barn kan lära sig. Om viktiga personer i barnens liv talar många olika språk så lär sig barnet dessa språk för att kunna tala med dem. Gunilla Ladberg skriver ”Älskade personers språk blir älskade. Och hatade personers språk blir hatade – dessa får barnet ett motstånd mot. … Likgiltiga personers språk blir likgiltiga – dessa har barnet ingen anledning att lära sig.” (Ladberg 1999, s. 24)

Familjen är barnets mest väsentliga grupp och således är deras språk speciellt viktiga. Men också kamraternas språk är viktiga för de flesta barn. Även släktingar, lärare, barnvakten osv. kan vara viktiga för barnen och därmed blir deras språk viktiga.

Gränslöst många språk
Det finns ingen gräns för hur många språk ett barn kan lära sig. Ett barn lär sig precis så många språk som barnet behöver. Fast en människa hinner förstås inte lära sig hur många språk som helst. Enligt Ladberg är det människolivets korthet – inte hjärnkapaciteten för språk, som begränsar våra språkkunskaper. Under vår livstid hinner vi helt enkelt inte lära oss hur många ord på hur många språk som helst.


För mer information, läs Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer (pdf, 93 kB). Här ges svar på frågor som föräldrar brukar ha, när det gäller barnens två- eller flerspråkiga utveckling. Materialet är både på svenska och finska och har getts ut av Myndigheten för skolutveckling i Sverige.

Två språk eller flera. Råd til flerspråkiga familjer (pdf, Skolverket) 
Mer om tvåspråkighet (Edu.fi)


Källor:
Ladberg, Gunilla (1996), Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Liber Utbildning AB. Stockholm.
Ladberg, Gunilla (1999), Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Liten språklära för föräldrar. Pedagogik & Språk. Lidingö.