Individuella faktorer

Alla har förmågan att lära sig ett eller flera språk men inlärningen är inte identisk för alla. För språkinlärningen spelar både de interna och externa faktorerna en roll.

Interna faktorer 

Till de interna faktorerna hör sådant som är medfött, t.ex. intelligens och språkbegåvning samt personligheten. Barn som är utåtriktade och har gott självförtroende är oftast inte rädda för att tala ett nytt språk eller att säga fel ibland.

Till de interna faktorerna hör också sådant som barnet lärt sig och vet, d.v.s. tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter är viktiga vid all ny inlärning, såsom vid inlärningen av ett nytt språk. Då kan informationen på förstaspråket överföras på andraspråket. Det betyder alltså att goda kunskaper i förstaspråket är ett fint stöd för inlärning av ett andraspråk!

Motivationen att lära sig språk är en annan viktig intern faktor. Därför är det viktigt att föräldrarna skapar denna motivation, så att barnen inser att språket är viktigt och nödvändigt i kommunikationen. I Finland brukar man råda föräldrarna att tala sitt modersmål till barnet, enligt principen en förälder-ett språk. De flesta finskspråkiga familjer som strävar efter tvåspråkighet för sina barn väljer språkbadsskolor.

Skolan är också en viktig motivationssakapare. Det är viktigt att man i skolan ställer sig positivt till de tvåspråkiga barnens båda språk; att man ser barnens språk och bakgrund som en värdefull resurs. Betydande är också att alla lärare är språkligt medvetna. I den finlandssvenska skolan borde alla lärare vara lite av modersmålslärare. 

Externa faktorer 

Barn behöver språklig stimulans för att deras språk ska utvecklas och för att de ska kunna använda språket för att ta in stoff och lära sig nya saker på språket. Det gäller både mängden av språklig stimulans och kvaliteten av den.

Ett viktigt råd för tvåspråkiga familjer är därför att man pratar så mycket som möjligt med sitt barn; både om alldagliga ting och om mer djuptgående ämnen. Man kan t.ex. fantisera om och fundera på abstrakta saker. Med kvaliteten avses alltså inte grammatisk korrekthet utan mer att man diskuterar ämnen från vitt åtskilda områden samt använder ett nyanserat språkbruk. Också all slags litteratur stödjer den språkliga utvecklingen.  

Referenser:
Ladberg, Gunilla (2000), Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Studentlitteratur. Lund.
Sundman, Marketta (1999), Barnet, skolan och tvåspråkigheten. Yliopistopaino. Helsingfors.