Lek och rörelse

Lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling

Motorisk utveckling
Att barn har en naturlig lust till lek och rörelse visar de tecken på redan från födseln. Barnet använder kroppen för att söka kunskap om sig själv och sin plats i omgivningen. För att barn skall utvecklas motoriskt krävs det ordentligt med träning. Det finns mycket som spelar in på den motoriska utvecklingen och inte enbart ålder. Arvsmässiga faktorer, individuell mognad och stimulering från miljön utvecklar barnet. Därför är det viktigt att barnet ges möjligheter att lära sig sina rörelsemönster i takt med den motoriska mognaden, och att få upprepa dessa rörelsemönster i många olika sammanhang. I leken utvecklas barnet motoriskt och det utvecklar samtidigt muskelstyrka, hållning och uthållighet hos barnet. Barnet lär sig också nya färdigheter tillsammans med andra barn. Då barnet känner sig motoriskt tryggt, vågar det gå in i leken med andra barn. Barnet behöver då inte längre koncentrera sig på själva rörelsen utan kan i lugn och ro leka. 

Erfarenhet och lärande
Det är inte bara barnets motorik som utvecklas genom lek och rörelse utan också nervsystemet behöver rörelse för att utvecklas. I leken stimuleras den psykiska utvecklingen därför att barnet upptäcker sig själv, sin kropp och sin förmåga. Stegen i den motoriska utvecklingen är tydliga och den sker i en bestämd ordning. När barnet gör och får erfarenheter av olika rörelser förbereder det sig för nya rörelser. Då barnet lär sig nya rörelser, kommer barnet i sin lek att spontant träna dem om och om igen. Barnet tränar som mest ett nytt sätt att röra sig när det har upptäckt att en rörelse är möjlig eller just när det har lärt sig att behärska den. När barnet har lärt sig en rörelse ordentligt, placeras den i en annan uppgift och så påbörjas ny träning med en annan rörelse.

Fysisk aktivitet
Forskning visar på att barn som är fysiskt aktiva har en mer positiv självuppfattning än barn som är fysiskt inaktiva. Barn som är aktiva och rör sig mycket ges tillfälle att känna på och undersöka sin omgivning. Därför borde det vara viktigt att ha många olika rörelseaktiviteter för barn redan i 3-6-årsåldern. De får också många sinnliga erfarenheter samtidigt som språk och begrepp utvecklas. För att barnets motoriska utveckling skall stimuleras på ett utmanande sätt är det nödvändigt att pedagoger som arbetar med barn är medvetna om den motoriska utvecklingen. För att barn skall orka sitta stilla behövs rörelse med jämna mellanrum. Det är ingen skillnad vad man gör bara hjärnan får de signaler som kroppen är i behov av. Barn behöver dagligen tillfällen att springa, klättra och hoppa. Att barnet får en positiv bild av rörelse i tidig ålder gynnar barnet när det blir äldre. 

av Mikaela Svanbäck-Laaksonen

Lästips
Grindberg, T. & Jagtøien, G. L. (2000). Barn i rörelse. Fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Sigmundsson, H. & Pedersen, A. V. (2004). Motorisk utveckling. Nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur.

Referenser:
Annerstedt, C., Nilsen, A-B. & Nilsen, T. (1990). Motorisk utveckling och inlärning ur pedagogiskt perspektiv. I
Annerstedt, C. (Red.). Undervisa i idrott. Idrotts ämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Mellberg, B-M. (1993). Rörelselek. En metod att stimulera barns utveckling. Stockholm: Liber.

Relaterat

Välj lek i Lekbanken (FSI)
Rörelse och friluftslif F-3 (UR.se)
Dagisbarn i Göteborg på skattjakt (Skolverket, Sverige) Geocaching tillför samarbete, samtal, lek, lärande, finmotorik och internet.

Finlands Svenska Idrott