Att ge respons

”Elevens framsteg i förmågan att använda ett instrument och i grunderna i musik skall bedömas och registreras årligen.” (Fördjupad lärokurs i musik i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen)

Enligt läroplansgrunderna ska elevens framsteg i förmågan att använda ett instrument och i grunderna i musik bedömas och registreras årligen. Genom detta garanteras att en del av den kontinuerliga bedömningsprocessen dokumenteras skriftligt. Bedömningsformerna kan variera. Läroanstalten kan använda bedömningssamtal, portföljer eller inlärningsmappar, studieböcker eller något annat dokumenteringssätt. Respons ska ges skriftligt och muntligt. Båda sätten behövs inte alltid samtidigt, utan ändamålsenligheten avgör hur responsen ska ges.

”Eleven skall dessutom ges verbal respons på alla sina prestationer.”
(Fördjupad lärokurs i musik i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen)

Muntlig bedömning

En vänlig atmosfär främjar elevens positiva jagbild oberoende av hur själva prestationen lyckats. Det är bra att ge responsen så naturligt som möjligt, till exempel genom att be eleven sitta nära när man ger responsen. Muntlig respons ger eleven tillfälle att i lugn och ro kommunicera med bedömaren eller bedömarna, vilkas uppgift är att skapa en öppen och uppmuntrande atmosfär vid samtalet. Man får en naturlig utgångspunkt för responsen om bedömarna presenterar sig före prestationen. Genom att be eleven ge sin åsikt om prestationen får man till stånd en inledning på bedömningen ur elevens synvinkel.  

  • Hur känns det nu? 
  • Hur kändes det före konserten? 
  • Hur tycker du själv att du lyckades?
  •  Nådde du dina mål?

Den som fungerar som ordförande instrueras både i verbal och i skriftlig respons. Det är bra att diskutera hur man ska arbeta inom bedömningsgruppen: vem ska skriva den skriftliga responsen, vem ge den verbala responsen, ska eleven vara på plats under hela bedömningssamtalet eller deltar eleven bara i ett visst skede osv.

Bedömningssituationerna är ofta emotionella situationer och stämningen inverkar på hur eleven kan förstå och ta emot responsen. För att få reda på elevens bakgrund och kunna göra en helhetsbedömning diskuterar bedömarna med läraren och läraren kan också vara en av medlemmarna i bedömningsgruppen. Att ge konstruktiv kritik kräver finkänslighet och skicklighet. Som bäst ger bedömningssituationen eleven fakta om det egna kunnandet och hjälper eleven att tillsammans med läraren planera sina framtida studier. 

  • Tack för konserten! 
  • Du lyckades speciellt bra...
  • Dina styrkor är... 
  • Jag beundrade speciellt... 
  • I fortsättningen kan du koncentrera dig på... 
  • Du kunde särskilt fästa uppmärksamhet vid... 
  • Du kunde diskutera följande mål med din lärare...

Skriftlig bedömning

Genom att man ger eleverna skriftlig respons får de utöver den verbala bedömningen ett dokument över bedömningen. Förutom att nämna det som var bra är det viktigt att också nämna det som behöver korrigeras och som kräver mera övning. Den skriftliga responsen ska övervägas ännu noggrannare än den muntliga, eftersom respons i skriftlig form väger tyngre än respons i verbal form. Om det känns svårt att skriva bedömningen kan man till hjälp ta instruktioner eller en blankett med färdiga nyckelmeningar som innehåller färdigt formulerade bedömningar. Lärarens uppgift är att hjälpa eleven att förstå den skriftliga responsen.
För eleven är den skriftliga bedömningen, som ges årligen, ett viktigt bedömningsredskap som stödjer den verbala responsen.

Exempel på skriftlig respons: 

Behärskandet av instrumentet
  • kroppsställning
    avslappnad och naturlig/spändhet någonstans/fäst uppmärksamhet vid...
  •  teknisk färdighet 
    de tekniska färdigheterna tjänar musiken/uppfyller musikens krav/vissa tekniska faktorer utgör hinder vid spelandet/vissa tekniska faktorer     kräver mer övning, t.ex. stråkhanden/grepphanden, andningstekniken/ansatsen, artikulationen, beröringen, fingertekniken 
  • tonrenhet
    du behärskar den/du har förmåga att korrigera/fäst mer uppmärksamhet/mer noggrannhet 
  • ljudkvalitet
    vacker/klingar väl/jämn/finns att utveckla i olika register/ojämnhet 
Musikaliskt tänkande och uttryck

 

  • det allmänna intrycket
    behärskad/musikalisk/personlig/lugn/koncentrerar sig/väl inövad helhet 
  • tolkning
    musikalisk/inlevande/nyanserad/personlig/stilenlig/mera mod/analyserat på basis av flera verk 
  • rytmhantering
    smidig/levande/stadig/håller rytmen/ojämnhet/slarvighet/fäst uppmärksamhet vid pulsen eller jämnheten i löpningen/de rytmiska figurerna kräver övning 
  • andra observationer
    modigt/det går fint/fortsätt i samma stil/ditt specialkunnande på det här delområdet
Basfärdigheter i sammusicerande
  • samspel
    livfullt musicerande/god växelverkan/du kan lyssna på andra/du förstår din egen andel av helheten/som gruppmedlem är du...

Arbetsgrupp: Terhi Heino, Marketta Kivimäki, Timo Klemettinen, Anna-Elina Lavaste, Janne Murto och Minna-Maria Pesonen