Föremål för bedömningen och bedömningskriterierna 

Eleven skall informeras om följande principer för bedömningen:  bedömningens syften och mål, vitsordsskalor och bedömningskriterier, höjning av vitsord, resultat som krävs för att gå vidare i studierna, möjligheter att yrka på rättelse av bedömningen och avgångsbetygets innehåll.” (Fördjupad lärokurs i musik i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen)

Grunderna för läroplanen förutsätter att föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna fastslås verbalt i läroanstaltens läroplan. Eleverna har rätt att få veta vad bedömningen är inriktad på och vilket slags kunnande de olika vitsorden förutsätter. Att fastslå bedömningskriterierna i en musikäroanstalt är en ny och utmanande uppgift. I detta kapitel har stödmaterialet om slutbedömningen på grundnivån och på musikinstitutsnivån i fråga om förmågan att använda ett instrument, sammusiceringen samt musikens grunder skrivits i en form som möjliggör att läroanstalterna använder det som stöd vid utveckling av den egna bedömningen.

Vid bedömningen av förmågan att använda ett instrument och av sammusicering på grundnivån är de viktigaste föremålen för bedömningen behärskande av instrumentet, musikaliskt tänkande och uttryck samt basfärdigheter i sammusicerande. Därutöver kan man i helhetsbedömningen beakta elevens förmåga att uppträda och de föremål för bedömningen som nämns nedan under punkt 4. (Övriga faktorer som inverkar på slutbedömningen).

De huvudsakliga föremålen för bedömning på musikinstitutsnivå är desamma som på grundnivån, men i fråga om färdigheterna och kravnivån har man flyttat sig flera steg uppåt. Helhetsbedömningen utvidgas så att man också bedömer elevens allmänna färdigheter och speciella kompetensområden. Då blir bedömningen mångsidig och man kan beakta elevens hela utvecklingshistoria, arbetssätt, särskilda styrkor och övriga faktorer som inverkar positivt på slutresultatet.

Bedömningskriterierna kan fungera som en minneslista för bedömarna samt som grund för utformningen av den muntliga och skriftliga responsen.

Arbetsgrupp: Terhi Heino, Marketta Kivimäki, Timo Klemettinen, Anna-Elina Lavaste, Janne Murto och Minna-Maria Pesonen