Bedömningen av valfria ämnen i den grundläggande utbildningen

De valfria ämnenas karaktär och uppgift

Enligt statsrådets förordning (1435/2001) ska en elevs studier innehålla minst 13 årsveckotimmar valfria studier under hela den grundläggande utbildningen. De valfria studierna kan bestå av

  • fördjupade eller tillämpade lärokurser i de gemensamma ämnena,
  • helheter som bildas av flera läroämnen,
  • främmande språk och
  • ämnen som anknyter till informationsteknik.

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 ska de valfria studierna fördjupa och bredda kunskaperna och färdigheterna i gemensamma ämnen, speciellt i konst- och färdighetsämnen, inklusive huslig ekonomi och inom temaområden, om så önskas. Grunderna för läroplanen fastställer också målen och det centrala innehållet för valfria språk som undervisas som A- och B-språk.

I den lokala läroplanen bestäms om de valfria ämnen som undervisas i skolan.

Bestämmelser om bedömning och betygsanteckningar

Grunden för bedömning av valfria ämnen är elevens kunskaper och färdigheter i relation till målen som fastställts för respektive ämne i den lokala läroplanen. Grunderna för läroplanen 2004 innehåller vissa bestämmelser om bedömningen av valfria ämnen och betygsanteckningar.

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Det kan till exempel vara fråga om ett valfritt ämne som undervisas en årsveckotimme i årskurs 7 och en i årskurs 8. Det väsentliga är att det valfria ämnet fastställts i den lokala läroplanen som en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar som eleven väljer en gång. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar bedöms verbalt. Den verbala bedömningen antecknas som "godkänd" ("underkänd").

Valfria ämnens höjande effekt

Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt i den lokala läroplanen fastställts som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i ämnet höja vitsordet i det gemensamma ämnet i fråga. Detta ska skrivas in i den lokala läroplanen. Undervisningen i historia som ett gemensamt läroämne avslutas till exempel ofta i årskurs 8. Vitsordet i historia som eleverna får i läsårsbetyget i slutet av årskurs 8 behöver ändå inte nödvändigtvis vara elevens slutvitsord, om skolans läroplan för årskurs 9 innehåller valfria, fördjupade studier i historia som bedöms verbalt och eleven väljer dem i sitt studieprogram. Det samma gäller också till exempel huslig ekonomi, som i allmänhet undervisas som ett gemensamt ämne endast i årskurs 7.

Byte av valfritt ämne och bedömningen

Grunderna för läroplanen 2004 fastställer också att om en elev byter ett valfritt ämne mot ett annat, antecknas båda de valfria ämnena i betyget, liksom antalet genomgångna årsveckotimmar. Det valfria ämne som är ofullbordat noteras med ”deltagit” och det nya valfria ämnet antingen med siffervitsord eller med verbal bedömning, beroende på antalet årsveckotimmar som fastställs i läroplanen. Detta gäller situationer, där en elev av fri vilja och med vårdnadshavarens tillstånd avbryter studierna i något valfritt ämne och byter det mot ett annat i samma skola. (Andra typer av byten behandlas under följande rubrik.)

Om en elev till följd av ett byte påbörjar en helhet som omfattar till exempel två årsveckotimmar, bedöms elevens prestationer i ämnet på samma grunder som andra elevers, vilka påbörjat helheten tidigare. Kunskaperna bedöms alltså i relation till målen för hela helheten och också den elev som bytt ämne får ett siffervitsord i sitt betyg. Vid behov kan en elev som bytt ämne förutsättas avlägga tilläggsprestationer, för att läraren på ett tillförlitligt sätt ska kunna bedöma hans/hennes kunskaper och färdigheter. Det är skäl att att på förhand diskutera bytet av ämne med eleven. Vårdnadshavaren ska också informeras.

Bedömning av elever som byter skola eller återvänder från utlandet

Problematiska situationer som gäller bedömning och betygsanteckningar kan uppstå då en elev byter skola eller återvänder från utlandet till en skola i Finland. En elev som byter skola i Finland har inte alltid möjlighet att fortsätta studera ett valfritt ämne som bedöms med siffervitsord. Å andra sidan kanske eleven mitt i studierna måste påbörja en helhet som definierats i läroplanen inom ett valfritt ämne. De måste kanske också i sin nya skola mitt i studierna i ett valfritt språk påbörja en helhet som fastställs i läroplanen. Samma sak kan hända elever som återvänder från utlandet, som kan ha en ännu mer utmanande situation.

En elev som byter skola eller återvänder från utlandet kommer kanske inte upp till de 13 årsveckotimmar valfria ämnen som ingår i timfördelningen. Det kan också hända att en elev inte kan slutföra ett enda valfritt ämne som omfattar minst två årsveckotimmar i dess helhet och därför inte får siffervitsord för ett enda valfritt ämne i sitt avgångsbetyg. I sådana fall måste man undersöka vad som är skäligt ur elevens synvinkel.

Om en elev i sin tidigare skola i Finland till exempel redan har hunnit studera och slutföra minst två årsveckotimmar av ett valfritt ämne som omfattar tre årsveckotimmar, kan den tidigare skolan ge eleven ett siffervitsord för studierna i betyget, trots att eleven (av orsaker som han/hon inte själv kan påverka) inte skulle ha hunnit slutföra hela helheten på tre årsveckotimmar. Elevens kunskaper bedöms i relation till målen för den del som eleven hunnit slutföra. Antalet årsveckotimmar antecknas som studier omfattande två årsveckotimmar. I den nya skolan antecknas vitsordet och antalet årsveckotimmar i avgångsbetyget.

I den nya skolan är grundregeln att de valfria ämnen som påbörjats och slutförts där bedöms i enlighet med vad som definierats i skolans läroplan. På så sätt får en elev som byter skola eller återvänder från utlandet siffervitsord i ämnen som enligt läroplanen ska bedömas med siffror, trots att han/hon inte till alla delar har kunnat delta i undervisningen. Ibland kan tilläggsprestationer behövas, för att läraren ska kunna bedöma en elevs kunskaper i relation till målen på samma grunder som andra elevers.

På grund av de valfria ämnenas karaktär och elevens tidigare studier är ovannämnda tillvägagångssätt inte alltid möjliga. Särskilt då det gäller elever som återvänder från utlandet till Finland är det viktigt att bedöma saken från fall till fall och skräddarsy individuella lösningar, som beaktar elevernas situation och tidigare studier. Enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning kan studierna (och bedömningen) i vissa fall delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs och bestäms i nämnda lag eller med stöd av den. Studierna och bedömningen av elever som återvänder från utlandet behandlas närmare i artikeln Bedömning av elever som återvänder till Finland.

Utelämnande av siffervitsord för valfritt språk

Vitsord i valfria språk kan utelämnas i avgångsbetyget om elevens vårdnadshavare skriftligen anhåller om att siffervitsord inte ska antecknas på avgångsbetyget. På avgångsbetyget antecknas i det fallet ”godkänd”. I vissa skolor får eleven en betygsbilaga, där siffervitsordet som utelämnats i betyget antecknas. Om betygsbilagorna bestäms lokalt.

Dessa texter kring elevbedömningen gäller för läroplansgrunderna 2004.

Vid frågor kring bedömning av lärande enligt läroplansgrunderna 2014, kontakta undervisningsrådet Christina Anderssén