Elevfrånvaro och bedömningen

Det finns tillfällen då en elev har hög frånvaro. Orsaken kan vara sjukdom men frånvaron kan också vara olovlig. Utbildningsstyrelsen tar ofta emot frågor om hur man ska gå till väga i sådana fall, i synnerhet med tanke på bedömning, betyg och studieframsteg. Den här artikeln handlar om hur skolan på förhand kan förbereda sig för problemsituationer som beror på frånvaro bland annat med hjälp av definitioner i den lokala läroplanen. Artikeln tar också upp vilka möjligheter lagstiftningen ger skolan att beakta elevers specifika förhållanden. Det är viktigt att sträva till att förutse situationerna och fatta beslut om enskilda elever i god tid, till exempel innan ett läsår avslutas.

Bedömningen av elever som studerar vid en sjukhusskola behandlas i en separat artikel.

I ett tillägg (477/2003) till lagen om grundläggande utbildning (628/1998) förpliktas utbildningsanordnaren att kontrollera elevernas frånvaro och meddela vårdnadshavarna om olovlig frånvaro. Lagstiftningen innehåller dock inga bestämmelser om att en viss mängd fråvaro till följd av sjukdom eller annan orsak automatiskt skulle leda till kvarstannande eller att eleven måste gå om klassen. En elev kan enligt förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) kvarstanna på klassen endast om elevens prestation i något läroämne underkänts eller om elevens allmänna skolframgång är dålig.

Bedömning vid frånvaro på grund av sjukdom

Om en elev på grund av sjukdom inte kan delta i skolundervisningen, kan undervisningen ordnas så att eleven får handledning, studiematerial och respons som stödjer lärandet hemma (eller på annan plats), om elevens hälsotillstånd tillåter det. Utgångspunkten är att eleven får läroplansenlig undervisning. I ett sådant fall är samarbetet med vårdnadshavaren ytterst viktigt. En plan för elevens lärande ska då göras upp, för att underlätta planering och genomförande av studierna. Om eleven har intagits eller överförts till specialundervisning, antecknas arrangemangen i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Då eleven tillfrisknat och återvänder till skolan, har eleven rätt till den stödundervisning som behövs.

En elev som är sjuk kan inte alltid gå framåt i sina studier i samma takt som sina klasskamrater. Eleven kan kanske på grund av sin sjukdom inte alls studera, varken i sjukhusskola eller hemma, varvid eleven inte uppnår några studieresultat. Det kan också vara omöjligt eller svårt för eleven att visa sina kunskaper, till exempel skriva prov. Det finns fall, där en elev har varit sjuk största delen av höstterminen. I ett sådant fall är det oskäligt att bedöma eleven i slutet av terminen på samma grunder som de andra eleverna. Det går att förbereda sig för dylika situationer genom att definiera lösningar i den lokala läroplanen.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska eleverna få betyg vid läsårets slut. Om mellanbetyg besluts däremot lokalt och det finns inga överordnade bestämmelser om att mellanbetyg ska ges. Om eleverna enligt beslut i den lokala läroplanen ska få ett eller flera mellanbetyg, kan det vara ändamålsenligt att formulera beslutet så att skolorna har möjlighet att avgöra frågan från fall till fall. Man kan till exempel skriva in i läroplanen att det i vissa fall är möjligt att lämna bort mellanbetyget.

Om den lokala läroplanen inte ger utrymme för flexibilitet i fråga om betygsgivningen, ger 18 § om särskilda undervisningsarrangemang i lagen om grundläggande utbildning möjlighet till flexibilitet. Enligt punkt 3) i nämnda paragraf kan studierna (och bedömningen) för en elev delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i ifrågavarande lag eller med stöd av den, om det är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. Om en elev på grund av sjukdom inte har kunnat delta i skolundervisningen eller på annat sätt studera eller visa prov på sina kunskaper, kan responsen som ges i form av betyg lämnas bort med stöd av ovan nämnda föreskrift. Ett förvaltningsbeslut fattas om detta. Vårdnadshavaren ska höras innan beslutet fattas. Eleven och vårdnadshavaren får respons på annat sätt än i form av betyg.

Ibland kan en sjukdom tillfälligt göra det omöjligt eller svårt för en elev att delta i läroplansenlig undervisning i något enskilt läroämne, till exempel i gymnastik eller huslig ekonomi. I ett sådant fall är det mest ändamålsenligt att ordna studierna i läroämnet med stöd av 18 § punkt 3) i lagen om grundläggande utbildning så, att eleven kan delta i undervisningen på ett sätt som är lämpligt med tanke på elevens hälsotillstånd och situation. Med stöd av 18 § kan en elev på grund av sitt hälsotillstånd vid behov befrias från studierna i något läroämne för en viss tid. I det fallet kan man också förfara på annat sätt vid bedömningen och till exempel lämna bort betygsvitsordet för läroämnet. I första hand ska man dock alltid, både vid kort- och långvarig sjukdom, genom olika arrangemang försöka trygga elevens möjlighet att delta i undervisningen.

Också möjligheten till studier över årskursgränserna i enlighet med 11 § i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) ger flexibilitet i situationer, där eleven på grund av sjukdom inte kan slutföra alla studier som hör till årskursens lärokurs och riskerar att stanna kvar på klassen. En elev som studerar över årskursgränserna enligt ett eget studieprogram kvarstannar inte på klassen på grund av eventuella underkända eller bristfälliga prestationer. Då läsåret är slut får eleven ett betyg över de studier som genomförts med godkänt vitsord och uppflyttas till följande årskurs för att fortsätta med de återstående studierna. Om studier över årskursgränserna bestäms i den lokala läroplanen. Man ska naturligtvis alltid bedöma från fall till fall, om arrangemanget lämpar sig för elevens situation. Det är skäl att anteckna studiearrangemangen i planen för elevens lärande (eller IP).

Det kan finnas behov av att ordna studier över årskursgränserna i synnerhet i slutskedet i den grundläggande utbildningen. I det årskursbaserade systemet kvarstannar en elev i årskurs nio på klassen, om eleven av någon orsak inte klarar av sina studier med godkänt resultat. I och med att eleven stannar kvar på klassen, förfaller alla prestationer i årskursen, också redan godkända prestationer. Om eleven däremot studerar enligt ett eget studieprogram, förfaller inte prestationer som redan godkänts. Efter årskurs 9 får eleven ett läsårsbetyg, där alla godkända studieprestationer antecknats. Följande läsår fortsätter eleven sina studier i årskurs 9 och får avgångsbetyg genast då han eller hon avlagt hela den grundläggande utbildningens lärokurs med godkänt resultat. På det sättet går det att undvika att sjukfrånvaro får oskäliga konsekvenser för eleven. Studier över årskursgränserna behandlas närmare i artikeln Flexibel elevbedömning med hjälp av årskursintegrerad undervisning.

Bedömning vid olovlig frånvaro

Enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning ska eleven delta i undervisningen om han eller hon inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Också ur bedömningssynvinkel uppstår en problematisk situation, om en elev har mycket olovlig frånvaro och läraren inte har bevis på elevens kunskaper. Eleven ska dock även i detta fall få ett läsårsbetyg och de mellanbetyg som fastställs i läroplanen samt övrig handledande respons. I betygen antecknas en bedömning eller ett vitsord för alla läroämnen som ingår i elevens studieprogram.

Olovlig frånvaro leder inte i sig till att en elev stannar kvar på klassen men om eleven nästan aldrig deltar i undervisningen, skriver prov eller utnyttjar andra eventuella möjligheter att visa sina kunskaper, kommer han eller hon inte upp till ett antal godkända studieprestationer som motsvarar målen för läroämnet i läroplanen. I det fallet riskerar eleven att få ett underkänt vitsord i läroämnet på betyget.

Elevvården borde alltid ingripa vid olovlig frånvaro och samarbeta med vårdnadshavaren för att trygga elevens skolgång.

Det är viktigt att beakta elevernas helhetssituation i synnerhet i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Om det är fråga om en elev i årskurs 9 är det skäl att överväga studier över årskursgränserna enligt ett eget studieprogram, om eleven redan har genomfört en betydande del av studierna i årskurs 9 med godkänt resultat. Arrangemanget kan ha stor betydelse för elever med svag skolmotivation som riskerar att bli utan avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen om de måste gå om årskursen.

Som tidigare har konstaterats får en elev som studerar enligt ett eget studieprogram efter läsåret ett läsårsbetyg, där alla godkända studieprestationer antecknats. Om eleven går i årskurs nio, fortsätter eleven i samma årskurs och får avgångsbetyg då han eller hon avlagt de återstående studierna med godkänt resultat, exempelvis under följande hösttermin. Det är skäl att informera eleven och vårdnadshavaren om vilka studier i den grundläggande utbildningens lärokurs som ännu fattas och vad eleven förutsätts prestera under följande läsår för att få sitt avgångsbetyg. För studiemotivationens skull är det viktigt att eleven är medveten om både studiekraven och bedömningsgrunderna.

Studier över årskursgränserna behandlas närmare i artikeln Flexibel elevbedömning med hjälp av årskursintegrerad undervisning

Dessa texter kring elevbedömningen gäller för läroplansgrunderna 2004.

Vid frågor kring bedömning av lärande enligt läroplansgrunderna 2014, kontakta undervisningsrådet Maj-Len Engelholm,