Höjning av vitsord i den grundläggande utbildningen

Frågan om höjning av vitsord blir oftast aktuell i slutskedet av den grundläggande utbildningen, särskilt i årskurs 9. Med höjning avses i allmänhet att eleven ges möjlighet att genom tilläggsprestationer eller omtagning visa att hans/hennes kunskaper förbättrats så att han/hon kan få ett bättre vitsord på sitt avgångsbetyg.

Höjning av vitsord kan också betyda att eleven höjer något vitsord i ett redan givet avgångsbetyg. Detta behandlas utförligare i slutet av artikeln.

Författningsgrund och allmänna aspekter

Varken lagstiftningen eller de riksomfattande läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen innehåller föreskrifter eller bestämmelser om höjning av vitsord. I förordningen om grundläggande utbildning fastställs endast om kvarstannande i årskurs att elev, vars prestation har underkänts, ska ges möjlighet att utan att delta i undervisningen visa att han/hon inhämtat godkända kunskaper och färdigheter. Utgångspunkten och andemeningen i författningarna och grunderna för läroplanen och är dock att eleven ska ges tillräckliga och mångsidiga möjligheter att visa sina kunskaper så att läraren kan bedöma dem.

Skolorna har utvecklat egna tillvägagångssätt för att göra det möjligt att förbättra slutvitsord innan avgångsbetyg skrivs ut. Det är bra att skolorna fäster uppmärksamhet vid detta. Till viss del tillämpas ändå principer som hör hemma i bedömningen av studerande i gymnasiet och som sådana inte lämpar sig för elever i grundskola eller ens behövs i grundskolan. Tillämpning av principer som gäller i gymnasiet kan ge enskilda skriftliga prov och tidigare kursvitsord för stor betydelse. I fråga om höjning av vitsord är det därför skäl att minnas de rådande principerna för bildandet av slutvitsord i den grundläggande utbildningen och utgå från dem.

Bildandet av slutvitsord

I grundskolan bildas inte slutvitsord som ett aritmetiskt medelvärde av vitsorden i slutförda kurser och inte heller enligt någon annan matematiskt formel så som i gymnasiet. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 är syftet med slutbedömningen att fastställa hur väl eleven har nått målen i den grundläggande utbildningens lärokurs då utbildningen avslutas. Slutvitsordet beskriver därmed elevens kunskaper i relation till målen i den grundläggande utbildningens lärokurs (eller målen i IP) då den grundläggande utbildningen avslutas. Det beskriver alltså inte elevernas genomsnittliga kunskaper under årskurserna 7–9 eller 8–9. Se separat artikel om slutbedömningen på Edu.fi.

Innan grunderna från år 2004 trädde i kraft fastställdes principerna för hur slutvitsordet skulle bildas lokalt. I många skolor grundade sig slutvitsordet på kurserna eller periodbetygen i årskurserna 7–9 enligt en viss matematisk formel. Vissa skolor tillämpar uppenbarligen ännu dylika principer, trots att de inte följer rådande bestämmelser. Ett slutvitsord som ges på basis av det aritmetiska medelvärdet av vitsorden i periodbetygen beskriver inte nödvändigtvis elevens kunskapsnivå i relation till målen då den grundläggande utbildningen avslutas. Tidigare skeden i inlärningsprocessen kan ha stor inverkan på vitsordet. Elevens kunskaper har kunnat förbättras märkbart i slutskedet av studierna, vilket inte syns i ett slutvitsord som beskriver de genomsnittliga kunskaperna. Det är viktigt att beakta att lärandet i dag uppfattas som en fortgående process, där kunskaperna och färdigheterna byggs upp kumulativt. Elevens kunskaper vid en viss tidpunkt innehåller också tidigare inhämtade kunskaper. Läraren ser alltså på sätt och vis kunskaperna i realtid. Om tidigare skeden i inlärningsprocessen viktas i bedömningen, kan elevens motivation minska i slutskedet av studierna. I fall elevens kunskaper tidigare varit svaga, utgår eleven från att han/hon inte mera kan påverka slutvitsordet, trots att han/hon anstränger sig och förbättrar sina kunskaper. Studiemotivationen ökar däremot om eleven vet att det ännu går att påverka slutvitsordet.

Höjning av vitsord enligt nuvarande riktlinjer för slutbedömningen

När slutvitsordet bildas enligt nuvarande bestämmelser minskar behovet av omtagning av tidigare prestationer genom separata tilläggsprestationer. Läraren kan i allmänhet på andra sätt konstatera att kunskaperna förbättrats.

Eftersom en del skolor trots allt ännu bildar slutvitsordet enligt vissa formler, tillämpas motsvarande principer kanske också för höjningen av vitsord. Höjningen av slutvitsordet kan vara konkret bunden till tidigare kurser. Eleverna måste med andra ord i ett separat prov höja vissa kursvitsord, kanske till och med för sådana kurser som de slutfört under föregående läsår. Detta, fastän läraren skulle kunna konstatera och bedöma elevernas kunskaper i relation till målen också i samband med den normala undervisningen.

Det betyder ändå inte att eleverna inte ibland skulle behöva eller kunde erbjudas olika möjligheter att avlägga tilläggsprestationer. Det finns situationer där tilläggsprestationer är ytterst nödvändiga. En elev har kanske bytt skola i slutskedet av den grundläggande utbildningen, flyttat från utlandet, varit sjuk eller också kan elevens studier ha försvårats på grund av inlärningssvårigheter, pubertetsproblem eller andra orsaker som berör elevens livssituation. Dessa faktorer har kunnat påverka elevens möjligheter att delta i undervisningen eller visa sina kunskaper. Läraren kan uppleva att han eller hon inte har tillräcklig information om elevens kunskapsnivå för att kunna bedöma den. Eleven igen kan känna att hon eller han inte har kunnat visa sina kunskaper tillräckligt. Det kan också hända att eleven helt enkelt kommit till insikt om att studierna är viktiga och vill gottgöra sina tidigare försummelser.

Det är viktigt att beakta den enskilda situationen Både ur individens och ur samhällets synvinkel är det klokt att vid behov ge möjlighet att avlägga tilläggsprestationer, så att läraren får den information som behövs och eleven får visa sina kunskaper. Det här kan göras utan att tilläggsprestationerna konkret binds till tidigare studier.  

I den lokala läroplanen ska anges hur tilläggsprestationerna avläggs, så att tillvägagångssätten är enhetliga och spelreglerna klara för alla. Det är viktigt att eleverna behandlas likvärdigt i exempelvis alla skolor i samma kommun. Det är också viktigt att eleverna och vårdnadshavarna i god tid får veta om bedömningsgrunderna och inom vilka delområden eleverna måste förkovra sig samt hur och när de kan ge prov på sina kunskaper. Informationen och diskussionen om slutbedömningen borde inledas i årskurs 8.

Olika sätt att förbättra slutvitsordet genom tilläggsprestationer

Då eleven ännu går i skola, kan skolan ordna möjligheter att avlägga olika muntliga, skriftliga eller övriga prestationer, genom vilka eleven kan visa att kunskaperna förbättrats. Eleven kan erbjudas möjlighet att avlägga prestationerna i samband med den normala undervisningen eller vid separata tillfällen. Andra tilläggsprestationer än skriftliga prov är nödvändiga särskilt i konst- och färdighetsämnen och i huslig ekonomi men kan användas i vilket annat läroämne som helst.

Det är bra att komma i håg att enligt grunderna för läroplanen kan ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt höja vitsordet i det gemensamma ämnet. Det här förutsätter att det finns ett omnämnande om saken i skolans läroplan och att det valfria ämnet definierats som fördjupade studier i det gemensamma ämnet i fråga. Om en elev exempelvis studerar ett valfritt ämne i årskurs 8 och/eller 9 som omfattar mindre än två årsveckotimmar och som definierats som fördjupade studier i musik och klarar sig bra i ämnet, kan elevens vitsord i musik från årskurs 7 höjas så att eleven får det höjda vitsordet på sitt avgångsbetyg.

Höjning av vitsord efter att avgångsbetyget skrivits ut

I början av artikeln nämns en situation, där eleven/personen redan har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen. Det går inte att i efterhand ändra eller korrigera vitsord i ett redan utskrivet avgångsbetyg på basis av tilläggsprestationer. Elever som har förbättrat sina kunskaper måste skaffa sig en nytt, separat betyg. Ett nytt betyg kan man få antingen genom att visa sina kunskaper i en särskild examen i enlighet med lagen (38 §) och förordningen (23 §) om grundläggande utbildning eller genom att delta i påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen (s.k. tionde klass) eller studera vid en läroanstalt som ger grundläggande utbildning för vuxna.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, kap. 8.3 Betyg, rubrik Övriga betyg innehåller bestämmelser om betyg över särskild examen.

Bestämmelser om betyg för påbyggnadsundervisning finns i grunderna för påbyggnadsundervisningens läroplan (doc) och bestämmelser om bedömning av och betyg över grundläggande utbildning för vuxna i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna (pdf).

Dessa texter kring elevbedömningen gäller för läroplansgrunderna 2004.

Vid frågor kring bedömning av lärande enligt läroplansgrunderna 2014, kontakta undervisningsrådet Maj-Len Engelholm,