Nuvarande riktlinjer för elevbedömningen 

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyades i sin helhet år 2004. De nya grunderna togs i bruk i alla årskurser senast 1.8.2006.

Utgångspunkter för elevbedömningen i 2004 års grunder var lagstiftningen om grundläggande utbildning som trätt i kraft år 1999 samt riktlinjerna i grunderna för elevbedömningen från år 1999. Både lagstiftningen och 1999 års grunder förtydligade bedömningens uppgift genom att särskilja mellan bedömning under studiernas gång och slutbedömning i slutet av studierna. I grunderna från år 2004 indelades bedömningen fortsättningsvis på samma sätt. Grunderna från år 2004 strävar också efter att slopa tidigare oklarheter mellan relativ, jämförande och målbaserad elevbedömning genom att tydliggöra betydelsen av mål som utgångspunkt och grund för bedömningen. 

Bedömning under studierna

Grunderna från år 2004 framhåller att bedömningens uppgift under studiernas gång är att stödja och handleda lärprocessen samt sporra eleverna. Bedömningen knyts nu ännu tydligare än förr till synen på lärande. Lärandet ses som en individuell och kollektiv process, där elevernas kunskaper och färdigheter byggs upp och under vilken det är ytterst viktigt med kontinuerlig och mångsidig respons.

Mål för bedömningen är lärandet och hur det framskrider samt arbetet. Också elevernas uppförande ska bedömas. Bedömningen av uppförandet är ändå inte en del av bedömningen i läroämnena och därför påverkar inte uppförandet vitsorden i läroämnena.

Då eleverna får respons vet de hur de ska planera sina studier på rätt sätt och deras studiefärdigheter utvecklas. Handledande respons hjälper eleverna att strukturera inhämtade kunskaper och färdigheter till helheter. Tillräcklig och mångsidig respons gör också att vårdnadshavarna bättre än förr kan stödja sina barns skolgång och lärande. Bedömningens främsta uppgift är inte att fastställa och tillkännage kunskapsnivån. Detta gäller särskilt i början av skolgången.

I grunderna från år 2004 definieras profilerna för goda kunskaper vid etappmålen i timfördelningen för alla gemensamma läroämnen. Syftet med profilerna för goda kunskaper är att konkretisera synen på lärandet. Profilerna hjälper lärarna att inrikta bedömningen och responsen på det centrala kunnandet och att bilda sig en uppfattning om vad goda kunskaper innebär i de olika skedena av studierna. Lärarna tar hjälp av profilerna då de bedömer hur eleverna gått framåt i studierna.

Det finns vissa belägg för att profilerna för goda kunskaper åtminstone i en del kommuner och skolor har tolkats som det mål eller den kunskapsnivå som alla elever ska uppnå. Det här kan ha lett till hårdare undervisningstakt, stress och möjligtvis också till ökad användning av siffervitsord i betygen.

Det är viktigt att observera att profilerna för goda kunskaper inte är en definition av mål eller kunskapsnivå som förutsätts av alla elever. Målet är naturligtvis att varje elev ska ha så goda kunskaper som möjligt men det räcker ändå inte alltid för att komma upp till den nivå som förutsätts i profilerna för goda kunskaper.

Meningen är inte heller att profilerna för goda kunskaper ska leda till att skolorna i större utsträckning börjar använda sifferbedömning i betygen eller under studiernas gång börjar ge mera respons som fastställer kunskapsnivån. Som tidigare har konstaterats är det viktigaste syftet med profilerna för goda kunskaper att hjälpa lärarna att inrikta bedömningen på de saker som är väsentliga med tanke på målen.

Grunderna för läroplanen från år 2004 strävar ännu mer än tidigare grunder efter att utvidga synen på elevbedömning och frångå traditionen som främst ser bedömning som utfärdande av betyg och vitsord. Enligt lagstiftningen ska eleverna få ett betyg när läsåret är slut. All övrig respons, även skriftlig, kan ges på annat sätt om det fastställs i den lokala läroplanen.

Bedömning under studierna kan i betygen ges i verbal form ända till slutet av årskurs sju, till och med senare om det är fråga om en elev för vilken det fattats beslut om särskilt stöd. Enligt uppgifter som Utbildningsstyrelsen samlat in använder de flesta skolor verbal bedömning i betygen i årskurserna 1–3 eller 1–4. Verbal bedömning beskriver bättre än siffervitsorden elevens framsteg och lärprocess. Ett siffervitsord innehåller betydligt mindre information. Siffran beskriver närmast kunskapsnivån och fungerar inte som handledande respons som stödjer lärandet.

Det är inte heller säkert att siffervitsordet sporrar eleverna eller på ett positivt sätt bygger upp deras uppfattning om sig själva som elever. Särskilt om eleverna bildar sig en uppfattning om sig själva som dåliga eller misslyckade elever redan under de första åren av den grundläggande utbildningen kan det leda till ännu större inlärningssvårigheter, försvaga skolmotivationen och till och med leda till utslagning. Därför ska alla elever få respons på sina starka sidor och framsteg i relation till sitt tidigare kunnande. Uppmuntrande respons sporrar eleverna att arbeta och bidrar också till att de lyckas.

Formen på den verbala bedömningen i betygen varierar ganska mycket. Vissa skolor ger synnerligen analytisk respons på elevernas arbete och kunskaperna i olika läroämnen eller inom olika delområden. I en stor del av kommunerna och skolorna går det ändå till så att lärarna väljer de verbala omdömena bland färdiga alternativ. Ibland är dessa alternativ formulerade så att de snarast motsvarar verbala former av siffervitsorden och därmed också innehåller lika knapphändig information.

Många kommuner och skolor har tagit i bruk utvärderings- eller utvecklingssamtal som hålls med vårdnadshavarna och eleverna. De utgör ett bra sätt att förmedla information i båda riktningarna och ge respons på olika saker som berör elevernas tillväxt och lärande. 

Slutbedömning

Grunderna för läroplanen från år 2004 slår för första gången fast nationellt enhetliga ramar för slutbedömningen. Slutbedömningens uppgift är att fastställa hur väl eleverna har nått målen i den grundläggande utbildningens lärokurs i de olika läroämnena då studierna avslutas. Principerna för hur slutvitsordet avgörs bestäms inte längre i de lokala läroplanerna utan det finns bindande nationella direktiv för ändamålet. Riksomfattande kriterier vid slutbedömningen har fastställts för alla gemensamma läroämnen. Kriterierna styr bedömningen och definierar vilken kunskaps- och färdighetsnivå eleverna i medeltal ska uppnå för att få vitsordet åtta. Syftet med kriterierna är att öka slutvitsordens jämförbarhet. Slutbedömningen och dess principer behandlas närmare i en separat artikel.

Dessa texter kring elevbedömningen gäller för läroplansgrunderna 2004.

Vid frågor kring bedömning av lärande enligt läroplansgrunderna 2014, kontakta undervisningsrådet Maj-Len Engelholm,