Processbedömning - ett verktyg för lärare, elever och elevgrupper

Varje elev har själv den bästa sakkunskapen om sitt eget lärande. Processbedömning erbjuder ett sätt att utveckla den här sakkunskapen. Därför är det viktigt att fundera över hur bedömningen kan göras kontinuerlig. Vi kommer i den här artikeln att presentera praktiska strategier för att konkretisera vad processbedömning innebär.

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) är bedömningens uppgift att handleda och sporra eleverna i deras studier. Bedömningen hjälper eleverna att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande. Samtidigt stödjer den elevernas personliga tillväxt. Föremål för bedömning blir då förutom inlärningsresultaten även elevernas förmåga att planera, reglera, genomföra och bedöma sitt eget arbete samt deras ansvar för sitt arbete och samarbete med andra. Bedömningen ska planeras så att den hjälper eleverna att bli medvetna om sitt tänkande och handlingssätt och får dem att förstå hur de lär sig (Grunderna för läroplanen 2004). Bedömningen gäller då förutom individens prestationer även hela inlärningsprocessen.

För att det ska vara möjligt att möta dessa utmaningar behövs mångsidiga bedömningsmetoder som lämpar sig för de olika skedena i inlärningsprocessen. Bedömningen av eleverna ska planeras och genomföras så, att de olika bedömningsmetoderna så småningom bildar en bedömningsprocess som stödjer elevernas tillväxt. Atjonen (2007, 32) konstaterar att bedömningen har förändrats från att ha varit extern, kvantitativ mätning till att omfatta kvalitativa och mångsidiga metoder, där de som bedöms har en aktiv roll.
Vid processbedömning används förutom tester och prov också bland annat metoder som observation, hemuppgifter, dagböcker, portföljer, självvärdering och utvärderingssamtal. Målet med bedömningen är inte enbart att sammanställa och förutspå inlärningsresultat utan också att styra lärandet och undervisningen.

Två bedömningssätt

Brownlie (2008) betraktar bedömningen å ena sidan som bedömning som stödjer lärandet (assessment for learning) och å andra sidan bedömning av lärandet (assessment of learning). Följande tabell åskådliggör en jämförelse av dessa två bedömningssätt i relation till bedömningens mål och syfte, målgrupp, tidpunkt och form.

 Bedömning som stödjer lärandet
(Assessment for learning)
Bedömning av lärandet
(Assessment of learning)
Mål och syfteStödja och styra undervisningen 
Stödja och styra lärandet
 Mäta lärandet
MålgruppLärare och elever Samhället, föräldrar
TidpunktUnder inlärningsprocessen I slutet av undervisningsavsnittet
FormBeskrivande bedömningVitsord

Figur 1. Bedömning som stödjer lärandet jämfört med bedömning av lärandet enligt Brownlie (2008).

Bedömningen som stödjer lärandet (assessment for learning) är i första hand viktig för eleverna själva, för att de ska kunna planera och utveckla sitt arbete. Bedömningen hjälper i det fallet eleverna att bli medvetna om sina möjligheter att lära sig. Syftet med bedömningen är med andra ord att eleverna ska förfoga över sitt eget lärande. Detta är viktigt också för lärarna och vårdnadshavarna som stödjer eleverna i deras arbete. Bedömningen under inlärningsprocessen ger lärarna information om hur de ska inrikta undervisningen och om de enskilda elevernas utvecklingsbehov.
Bedömningen som stödjer lärandet sker alltså under inlärningsprocessen. Bedömningen ses således som ett verktyg, med vars hjälp målen kan nås, inte som ett slutligt omdöme om en prestation (Shepard 2002, 244). I bästa fall är bedömningen till hjälp och stöd, inte bara ett verktyg som visar kunskaperna.

Förutom bedömning under inlärningsprocessen behövs också mätning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsnivån ska jämföras med på förhand överenskomna bedömningsgrunder (assessment of learning) och föräldrarna och samhället ska också få information om detta.
Beskrivande bedömning behövs under hela inlärningsprocessen för att stödja lärandet. Då kommer bedömningen i slutet av inlärningsprocessen och det som den grundar sig på inte som en överraskning utan är snarare ett gemensamt mål som alla strävar efter (Brownlie 2008). Beskrivande respons är specifik respons, som detaljerat beskriver vad eleven lyckats med i en prestation och vad som ännu kan utvecklas. Beskrivande respons ges inte i form av vitsord, utan muntligt eller skriftligt. Det är oftast läraren som ger respons men eleverna kan också ge varandra respons.
Det är nödvändigt att ställa upp mål för att bedömningen ska kunna anses giltig. Målen styr bedömningen och därigenom också uppställningen av de följande målen. Målen ska styra undervisningen och studierna och också vara möjliga att nå. Det är viktigt att stödja eleverna i deras lärande och strävan att nå kunskaps- och färdighetsmålen. Uppställningen av mål stödjer samtidigt elevernas autonomi och ansvarsförmåga och uppmuntrar till långsiktighet. Då målen ställs upp ska man undvika att det skapas ett beroendeförhållande till läraren som inte går att motivera etiskt. (Atjonen 2007, 76–77.) 

Strategier för bedömning som stödjer lärandet

Brownlie (2008) räknar upp sex strategier för genomförande bedömning som stödjer lärandet:

1. utredning av studiernas syfte och mål
2. definition av bedömningsgrunderna
3. beskrivande respons
4. frågor
5. peer review och självvärdering, samt
6. handledning för att eleverna ska få förfogande över sitt lärande.

I det följande granskas dessa strategier lite närmare.

Utredning av studiernas syfte och mål

Det är bra att genast i början av undervisningen klarlägga målet och syftet med studierna så tydligt att eleverna med egna ord kan berätta vad studierna kommer att innehålla. Brownlie jämför det här med golfspel: när man slår en boll måste man veta vartåt man siktar och slår. I skolarbetet innebär det här att man redogör för huvudmål och delmål. Målet med en period i skrivning kan till exempel vara att producera faktatext. Det konkreta målet kan vara att utarbeta en broschyr om sin hemstad. Målet för en enskild lektion kan till exempel anknyta till kunskapssökning, bearbetning av faktatext, bedömning av informationens tillförlitlighet samt språkriktighet.

Definition av bedömningsgrunderna

Bedömningsgrunderna beskriver för eleverna vad en väl utförd prestation innefattar. Bedömningsgrunderna ska beskrivas så noggrant att eleverna vet vad som konkret förväntas av dem. Det gör att eleverna kan utvecklas till självständiga elever som är experter på sitt eget lärande (Brownlie 2008; Black, Harrison, Lee, Marchall & Wiliam 2003, 52–53).
Om målet exempelvis är att skriva en uppsats, ska läraren och eleverna först tillsammans fundera över kännetecknen för en bra uppsats, på basis av vilka det går att ge exakt respons. Eleverna ska hela tiden ha dessa kännetecken klara för sig, så att de kan styra sitt skrivande i rätt riktning. När eleverna är medvetna om bedömningsgrunderna kan de också fokusera på de viktigaste frågorna när de bedömer sig själva och läraren har lättare att ge exakt respons. Ett av delmålen i uppsatsen kan vara att hitta på en inledning som väcker läsarens intresse. Uppsatsen behöver inte vara färdig då läraren bedömer inledningen eller ber eleverna att bedöma varandras inledningar på basis av de överenskomna kännetecknen. Om eleverna vill kan de utgående från bedömningen av det här arbetsskedet ändra på sin uppsats, varvid bedömningen fungerar som ett styrande element i inlärningsprocessen.

Beskrivande respons

Beskrivande respons ges i relation till bedömningsgrunderna. Idén är att fastställa skillnaden mellan nuvarande och önskat resultat och genom lärande skapa möjligheter för att minska klyftan (Atjonen 2007, 89). Det är lärarens uppgift att upplysa eleverna om de allmänna målen och hjälpa dem att ställa upp lämpliga delmål. Eleverna har rätt att under hela inlärningsprocessen få respons av läraren på sitt arbete och lärande samt handledning så att de vet hur de eventuellt ska utveckla och fortsätta sitt arbete.

Atjonen (2007, 89) sammanfattar vad en bra respons innehåller på följande sätt:
- tydlig beskrivning av prestationen som krävs,
- information om elevens prestation för tillfället,
- jämförelse som ger information om skillnaden mellan dessa två samt
- utnyttjande av informationen för att minska skillnaden.

Under en period i kollaborativt skrivande har vi genom att tänka högt utarbetat modeller för hur beskrivande respons kan ges i förhållande till överenskomna bedömningsgrunder. Eleverna har också fått handledning i hur man ger och tar emot respons. En vanlig form av beskrivande respons är till exempel när läraren med några ord talar om hur eleverna ska gå vidare i sitt arbete. Det viktiga är att eleverna får respons under arbetets gång, när det ännu är möjligt att påverka slutresultatet (Jfr Black m.fl. 2003, 43).

Frågor

En strategi som ofta används i skolan är att ställa frågor till eleverna. Kvaliteten på den strategin kan förbättras med enkla medel. Eleverna har till exempel ofta för kort tid på sig för att kunna formulera ett bra svar. Eleverna kan förbereda svaren parvis eller i grupp, i stället för att bara en elev får svara.

Det är bra att fundera på vem som ställer frågor, läraren eller eleverna. Läroplanen anger vad man studerar men läraren och eleverna bestämmer tillsammans hur man studerar. Läraren kan utarbeta modellfrågor och öva sig på att ställa öppna frågor. Eleverna kan också öva samma färdigheter i grupp och småningom själva lära sig att ställa bra frågor.
Framställningen av en produkt i textilslöjd är till exempel en process som kan indelas i tre olika faser; planering, utförande och färdig produkt. Lärarens uppgift är att i de olika faserna ställa frågor, som får eleverna att fundera på sitt arbete, fästa vikt vid hur arbetet framskrider och se resultatet av sitt arbete. Då eleverna talar om sitt arbete har de lättare att strukturera sina tankar och märka eventuella utvecklingsbehov. 

Peer review och självvärdering

Med hjälp av peer review och självvärdering får eleverna förfogande över sitt lärande. Eleverna måste förstå målen och syftet med lärandet för att de ska kunna ge respons på en undervisningssituation och det som studeras. Olika former av beskrivande bedömning övas i klassen. Läraren ber en elev berätta om vad han eller hon lyckats med och känner sig duktig på. Läraren kan också lyssna på när en elevgrupp diskuterar samt leda och kommentera diskussionen. Att diskutera med sina klasskamrater, ge och ta emot respons är också en del av lärandet. Man måste inte alltid vänta på lärarens omdöme.
Ett bra sätt att öva självvärdering är till exempel att eleverna har en röd och en grön rundel som de använder som trafikljus. Med den röda rundeln visar eleverna att de behöver hjälp eller vill ha mera information och med den gröna att de har förstått saken. Det här gör det samtidigt lättare för läraren att bedöma hur undervisningen framskrider (Black m.fl. 2003, 51; Brownlie 2008).

Förfogande över lärandet

Att förfoga över sitt lärande betyder bland annat att eleverna funderar på vad de redan kan och vad de ännu måste träna. För det här behöver eleverna stöd och handledning av hela lärgemenskapen. Frågor och diskussioner ökar elevernas tilltro till sig själva och gör att de tar mera ansvar för sitt lärande. Elevernas egna funderingar, anteckningar om sina inlärningserfarenheter och egentliga arbeten kan utnyttjas vid utvärderingssamtalen, varvid eleverna själva deltar som experter på sitt eget lärande.
Strategierna är för både lärare och elever. De utgör konkreta verktyg i processbedömningen.

Källor 

Atjonen, P. 2007. Hyvä, paha arviointi. Helsinki: Tammi.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. 2003. Assessment for Learning. Putting it to practice. Berkshire: Open University Press.
Brownlie, F. 2008. New trends in RWCT in Clobal Perspective. Practical seminar. Latvia: Riga 1.8.2008.
Opetushallitus, 2004. Peruskoulun opetussuunnitelman perusteet. Helsinki: Opetushallitus.
Shepard, L. A. 2002. The Role of Assessment in a Learning Culture. Teoksessa C. Desforges & R. Fox (ed.) Teaching and Learning. The Essential Readings. Oxford: Blackwell, 229–253.

Text: Anne Jyrkiäinen, PeD, lektor, Normalskolan i Tavastehus, Kirsi-Liisa Koskinen-Sinisalo, PeL, lektor, Normalskolan i Tavastehus

Dessa texter kring elevbedömningen gäller för läroplansgrunderna 2004.

Vid frågor kring bedömning av lärande enligt läroplansgrunderna 2014, kontakta undervisningsrådet Maj-Len Engelholm,