Mångvetenskapliga lärområden och övrigt samarbete mellan språkämnena och de övriga läroämnena

Ett mångvetenskapligt lärområde omfattar ett främmande språk och ett eller flera språkämnen (t.ex. modersmål och litteratur, det andra inhemska språket) och/eller ett annat läroämne som bildar en sammanhängande, planerad helhet. Syftet är att hjälpa eleven att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Målet är att bygga kunskap gemensamt och hjälpa eleven att tillämpa kunskapen. Mångvetenskapliga lärområden utvecklar mångsidig kompetens, pågår en längre tidsperiod och förutsätter målinriktat arbete av eleverna.

1. Gemensamt tema

Ett gemensamt tema behandlas ur språkens och de övriga läroämnenas perspektiv, varvid elevens kunskaper och erfarenheter fördjupas. Målet är att utveckla en bredare förståelse av ämnet som behandlas och stödja en mångsidig, kreativ användning av språkkunskapen. Undervisningen kan genomföras så att samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt. Den kan också genomföras så att innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra.

Exempel:

Utgångspunkt

Genomförande

Bedömning

Utnyttja det ordförråd som behandlas/inhämtats i andra läroämnen i olika sammanhang. Planera lärområdena tillsammans med eleverna.
Man söker information, uppmuntrar kreativ verksamhet (t.ex. lägerskolor, kampanjer, temadagar) och skapar flerspråkiga produkter.
Undervisningen genomförs parallellt eller periodvis
Lokala samarbetsparter och möjligheter utnyttjas
Man kommer överens om bedömningen i samband med planeringen av lärområdet. Bedömningen av elevens delaktighet i de olika delarna av arbetet är viktig. Den kan t.ex. omfatta gemensam bedömning, kamratbedömning eller portfolioarbete.

Exempel på teman

geografi, kultur, natur, turism, den byggda miljön, medel och kanaler för att påverka och delta, yrken, företagande, informationsförmedling, barns rättigheter i olika länder

2. Möten mellan läroämnen

Vid integreringen av olika vetenskapsområden är målet att hitta ett område där de olika läroämnena möts. Utgående från läroämnenas innehåll planeras mångvetenskapliga lärområden som omfattar en längre period och där undervisningen kan genomföras antingen i etapper eller helt integrerat. Ett lärområde kan förläggas till en skolvecka eller till överenskomna lektioner i de olika läroämnena eller till andra sammanhang i skolan under en period som omfattar flera skolveckor. Man kan samarbeta mellan olika årskurser. I helhetsskapande undervisning utnyttjas de infallsvinklar, begrepp och metoder som är kännetecknande för de olika läroämnena. Såväl läroämnenas särdrag som beröringspunkterna mellan läroämnena är viktiga till exempel då man bestämmer utgångspunkter och tillvägagångssätt. Eleverna ska ha tid att fördjupa sig i innehållet och att arbeta långsiktigt och målinriktat.

Exempel:

Utgångspunkt

Genomförande

Bedömning

Planera helhetsskapande lärområden tillsammans med eleverna. Bestämma mål (och resultat).

Tillvägagångssätten bestäms i olika läroämnen

De olika läroämnenas delprojekt eller del av lärområdet genomförs under lektionerna i de olika ämnena som en så kompakt helhet som möjligt eller i form av en temadag eller -vecka. Aktivitetsbaserat lärande prioriteras.

Man kommer överens om bedömningen i samband med planeringen av lärområdet. Den kan t.ex. omfatta gemensam bedömning under temadagen, kamratbedömning eller portfolioarbete. Det är viktigt att eleverna deltar i bedömningen.

Exempel på teman

muntligt tal (som anknyter till alla viktiga vetenskapsgrenar, t.ex. fysik, biologi och språkvetenskaper), skriftsystem, symboler, färger, olika konstnärliga uttrycksformer, uppfinnare och uppfinningar, vad språket berättar om historien, nordiska språkfamiljer

3. Intresseväckande fenomen

Fenomenbaserat lärande innebär att undersöka ett valt eller givet fenomen eller problem ur olika perspektiv. I fenomenbaserat lärande är målet inte att genomföra lösryckta uppgifter utan att få upplevelser och erfarenheter, m.a.o. en för eleven betydelsefull och helhetsskapande lärprocess.

Studierna går ut på att fråga, undra, inse, förstå samband och helheter. I språkämnena ger en semantisk analys av ord möjligheter att studera fenomen mångvetenskapligt. Undervisningen sker ämnesintegrerat och lärmiljöer utanför skolan utnyttjas mångsidigt. Eleven inser betydelsen av det som undervisas i sitt eget liv och i världen.

Exempel:

Utgångspunkt

Genomförande

Bedömning

Välj ett intressant språk- och/eller kulturrelaterat fenomen eller problem, där planeringen av arbetet utgår från elevens/elevernas intresse, målen för lärande och/eller aktualitetsgraden.

Fenomenet undersöks och studeras ur olika synvinklar i och utanför skolan. Lärandet ska bygga på motivation och upplevelser. Det är viktigt att resultatet av arbetet delas.

Man kommer överens om bedömningen i samband med planeringen av lärområdet. Bedömningen ska ske kontinuerligt, vara synlig och flexibel. Gemensam bedömning spelar en viktig roll.

Övrigt samarbete mellan språkämnena och andra läroämnen

1.Valfria ämnen

Tillämpade valfria ämnen bidrar till att främja samarbetet mellan olika läroämnen och utforma helhetsskapande lärområden (som stödjer arbetslivs-/medborgarfärdigheterna). Språk och övriga läroämnen kan kombineras till ämneshelheter som erbjuds som valfria ämnen (se kap. 12.2). Tillämpade valfria ämnen kan innehålla element från flera olika läroämnen eller från mångsidig kompetens (K1–K7).

Exempel på mångvetenskapliga valfria kurser i främmande språk, det andra inhemska språket och modersmål och litteratur:

jag påverkar, mediekurs, drama på europeiskt vis, Europas brokiga språkkarta, kortfilmskurs, kurs i uttrycksförmåga, journalistkurs, matlagning på olika språk

Exempel på mångvetenskapliga valfria kurser i språk och övriga läroämnen:

internationalism (språket som uttryck för olika länders kulturer, språket som en del av konst- och färdighetsämnena), resekurs, stadsguidningskurs, Europakurs, företagarkurs, litteraturkurs

2.Undervisning på två språk

Språk och övriga läroämnen ska integreras även i undervisning på två språk (se kap. 10). Undervisningen kan vara omfattande undervisning på två språk eller mindre omfattande undervisning på två språk, dvs. språkberikad undervisning. Den språkberikade undervisningen ska uppmuntra och aktivera eleverna att använda målspråket också utanför de egentliga lektionerna på språket. I språkberikad undervisning undervisas mindre än 25 % av innehållet i läroämnena på ett annat språk än skolans undervisningsspråk.

3. Språkdusch

Målet med språkdusch är att introducera eleverna i de främmande språkens värld med hjälp av sånger, ramsor, spel eller andra typer av aktiviteter. Språkdusch kan pågå under en kort eller längre tid. Målet är att väcka elevernas intresse för att lära sig främmande språk och uppfatta den språkliga världen samt att välja språk i skolan. (se även kap. 13).

Terhi Lahdenpohja
lektor, Tavastehus

Eija Ruohomäki
Utvecklarlärare, Uleåborg stad