Att utveckla elevernas fysiska funktionsförmåga

Högklassig gymnastikundervisning utvecklar elevernas fysiska funktionsförmåga på ett övergripande sätt.
På de här sidorna beskrivs de delområden inom fysisk funktionsförmåga som ingår i grunderna för läroplanen: rörlighet, uthållighet, snabbhet, koordination och styrka. Gymnastikundervisningen utgör referensramen för beskrivningen, som bland annat tar fasta på gymnastikens inverkan på kroppen och utvecklandet av funktionsförmågan under olika åldersskeden. 

Utvecklandet av fysisk funktionsförmåga indelas i: 

  • Inledning 
  • Rörlighet 
  • Uthållighet 
  • Puls
  • Snabbhet
  • Koordination
  • Styrka 

Inledning

Fysisk funktionsförmåga utgör en viktig del av elevernas välbefinnande och hör till de centrala innehållen i gymnastikundervisningen. Enligt grunderna för läroplanen ska gymnastikundervisningen i grundskolan bland annat ha en positiv inverkan på elevernas fysiska funktionsförmåga. Kraven att upprätthålla, utvärdera och utveckla funktionsförmågan nämns också i kriterierna för profilen för goda kunskaper vid slutbedömningen.

Fysisk funktionsförmåga indelas traditionellt i rörlighet, uthållighet, snabbhet, koordination och styrka. Uthållighet anknyter främst till kroppens energiämnesomsättning medan styrka, snabbhet och koordination hänför sig till nerv-muskelsystemet och rörligheten beskriver kroppens uppbyggnad.

Dessa fysiska egenskaper överlappar delvis varandra och det är omöjligt att dra någon skarp gräns mellan dem. Snabbhetsuthållighet placerar sig till exempel mellan snabbhet och uthållighet, uthållighetsstyrka mellan uthållighet och styrka, och snabbhetsstyrka mellan snabbhet och styrka.

Vid funktionell träning som är dagens melodi kombineras flera olika delar av funktionsförmågan under samma prestation. Om man till exempel står på ett ben och gör styrketräningsrörelser nedåt med ena armen, stärks övre ryggen, det ben man står på och musklerna i mellersta delen av kroppen samtidigt som balans- och differentieringsförmågan förbättras.

Varje delområde inom funktionsförmågan kräver en viss mängd träning för att utvecklas. Med det nuvarande antalet gymnastiklektioner i grundskolan går det i praktiken inte att utveckla elevernas fysiska funktionsförmåga enbart med hjälp av gymnastiklektionerna. Två lektioner i veckan räcker inte för att utveckla ett enda av delområdena inom funktionsförmågan. Dessutom måste man komma ihåg att gymnastikundervisningen också har många andra mål utöver att utveckla funktionsförmågan.

Målet för gymnastikundervisningen i skolan kan således sägas vara att ge eleverna sådana färdigheter att de själva kan och vill utveckla sin egen funktionsförmåga.

Utvecklandet av fysisk funktionsförmåga går hand i hand med tillväxt och utveckling. Det går inte att lagra fysisk funktionsförmåga, utan den kräver kontinuerlig träning för att upprätthållas och utvecklas. Högklassig gymnastikundervisning tar i beaktande barns och ungdomars utvecklingsrytm och tar vara på de sensitiva perioderna för utvecklandet av olika egenskaper. Sensitiva perioder är tidsperioder då någon viss egenskap utvecklas allra bäst. Det betyder ändå inte att egenskaperna inte skulle gå att utveckla också vid andra tidpunkter.

Trots att de positiva effekterna som gymnastiken har på elevernas funktionsförmåga och välbefinnande är obestridliga, måste man ändå vara medveten om riskerna för belastningsskador och andra skador. Det är skäl att vara särskilt aktsam med gymnastiken under den s.k. tillväxtspurten (längdtillväxten över 1 cm i månaden). Under tillväxtspurten bör bland annat följande omständigheter beaktas i gymnastiken: 

  • Skorna ska ha tillräckligt mjuka bottnar. 
  • Ryggraden får inte belastas för mycket. 
  • Plötsliga styrke- eller tänjningsrörelser ska undvikas. 
  • Upprepade, häftiga hopp eller språng ska undvikas. 
  • Särskilt musklerna i mellersta delen av kroppen och de muskler som är viktiga för hållningen bör stärkas.

 

Text: Sami Kalaja