Koordination


Koordination innebär kontroll av rörelser. Koordination som egenskap avspeglar samspelet mellan nerv- och muskelsystem och sammanbinder på sätt och vis alla övriga delområden inom den fysiska funktionsförmågan. Å andra sidan förutsätter många motoriska färdigheter en tillräckligt bra fysik. En halvvolt framåt till exempel förutsätter förutom koordinationsförmåga också smidighet och styrka i axelpartiet. Koordination byggs upp av funktionsförmågan i sinnesorganen, de fysiska förutsättningar som rörelserna kräver samt mångsidig rörelsekompetens. Bra koordination syns i förmågan att utföra rörelser snabbt och exakt samt i förmågan att anpassa sig till varierande förhållanden. Koordination syns också i form av förbättrad motorisk inlärningsförmåga.
Skolgymnastiken har som uppgift att dels erbjuda eleverna mångsidiga rörelseerfarenheter och dels att utveckla deras rörelseprecision. Koordinationen kan också främjas genom att sinnesfunktionerna görs känsligare, till exempel så att eleverna utför rörelser med slutna ögon.

Kraven på mångsidig utveckling av koordinationen i skolgymnastiken kan förstås på två sätt. Å ena sidan ska undervisningen omfatta olika idrottsformer, -grenar och -miljöer, å andra sidan finns det också möjlighet att variera en enskild idrottsform genom olika pedagogiska lösningar.

Elevernas koordination kan utvecklas bland annat med följande metoder:

  • ovanliga utgångsställningar (till exempel börja springa inför ett hopp med ryggen före)
  • spegelbilder (spela innebandy "från fel håll”) 
  • variation i rörelsehastighet (variera med att cykla så snabbt eller långsamt som möjligt)
  • variation i utförandet (kullerbytta med krökta ben, raka ben, uppgång på ett ben)
  • ökad svårighetsgrad (”vågen” på bom)
  • bekanta rörelser i nya sammanhang (utföra en parterrserie i redskapsgymnastik från slutet till början)
  • ovanliga förhållanden (spela boboll på is).

Lärarens respons utgör en viktig del av koordinationsträningen. Responsen kan gälla resultatet av prestationen (exempelvis om bollen gick i korgen) eller själva prestationen (exempelvis om benen var böjda).
I undervisning på grundläggande nivå är det viktigt att läraren ger mycket respons. Målet är ändå att få eleverna att lyssna på sin egen kropp och själva söka respons på sina prestationer.