Snabbhet

Snabbhet är det kanske mest underskattade delområdet inom fysisk funktionsförmåga. Snabbhet kan ändå ha stor betydelse för en människas välbefinnande. Betydelsen av snabbhet kommer fram till exempel vid ett fall, där snabbhet gör det lättare att korrigera balansen. Till exempel omkommer 3–4 gånger flera människor på grund av att de halkar än förolyckas i vägtrafiken, även om snabbhet visserligen behövs också i trafiken. Snabbhet är i hög grad en ärftlig egenskap som ändå kan utvecklas med rätt träning. Snabbhet har samband med de övriga delområdena inom den fysiska funktionsförmågan.

Snabbhet som egenskap kan indelas i reaktionssnabbhet, explosiv snabbhet och rörelsesnabbhet.
Reaktionssnabbhet visar förmågan att reagera på yttre stimuli. När startskottet går vid ett sprinterlopp krävs reaktionssnabbhet. Reaktionstiden består av premotorisk och motorisk tid. Premotorisk tid innebär tiden från stimulus tills muskelaktiviteten börjar och motorisk tid innebär tiden från det att muskelaktiviteten börjat tills kraftproduktionen börjar. I takt med att barn och ungdomar utvecklas, förkortas särskilt den premotoriska tiden ända tills slutskedet av puberteten då nervsystemet är färdigt utvecklat och reaktionstiden inte heller mera förkortas. Den motoriska tiden kan genom träning förkortas också efter puberteten och i vuxen ålder, även om reaktionstiden blir längre då man blir äldre.

Explosiv snabbhet syns i korta, isolerade och snabba rörelser. Kast och avstamp är exempel på rörelser som kräver explosiv styrka. Egenskaperna explosiv snabbhet och snabbhetsstyrka ligger nära varandra.

Rörelsesnabbhet innebär förmågan att snabbt förflytta sig från en plats till en annan och det vanligaste exemplet är löpsnabbhet. Löpsnabbhet består av steglängd (styrka) och stegfrekvens (snabbhet). Rörelsefrekvensen går bäst att träna hos barn i 7–12-års ålder. Snabbhetsstyrkan ökar vid 13–15-års ålder (exempelvis steglängden vid snabb löpning).

Snabbhetsträning gör att bland annat ytan på de snabba muskelcellerna ökar som en följd av att de stimuleras. Samspelet mellan nerv- och muskelsystem förbättras, den reflektoriska innervationen blir effektivare och elasticiteten ökar.

Avslappning och rörlighet har stor betydelse för snabbheten. Människans muskler arbetar parvis mot varandra. Med tanke på snabbheten är det viktigt att den ena muskeln drar ihop sig samtidigt som den andra är så avslappnad och utsträckt som möjligt så att inte muskelarbetet försvåras.

I skolgymnastik som utvecklar snabbheten ska följande beaktas:

  • Prestationerna utförs med maximal snabbhet.
  • En prestation pågår bara 1–6 sekunder. 
  • Vilotiden mellan prestationerna är 3–9 minuter.
  • Snabbheten kan inte utvecklas om eleverna är trötta. 
  • Det krävs mycket viljestyrka. 
  • Eleverna ska erbjudas olika och varierande stimuli. 

Snabbhetsträning i praktiken 

  • 1–6-åringar: olika sorts hopp, kast, löpning, bollsporter 
  • 7–12-åringar: utveckling av rörelsefrekvensen genom olika koordinationsövningar 
  • 13–15-åringar: träning av snabbhetsstyrka med små extra belastningar och hög snabbhet på ett mångsidigt sätt