Vad innebär kärninriktad undervisning?

Nivån på elevens färdigheter och arten av dem utgör kärnan i undervisnings- och inlärningsprocessen. Genom erfarenheter och inlärning har eleven byggt upp en fungerande individuell helhet av kunskap och färdigheter (kunnandets nervsystem, alltså hjärnans schemastruktur). Det är en processor som påverkas av attityder (Den inre rösten, figur 1 (fi)) och som utan att eleven är medveten om det bestämmer hur eleven beter sig och hur motiverad hon är. Den inre rösten bestämmer om eleven börjar träna och hur träningen i så fall fortskrider. Schemastrukturen styr de automatiska motoriska färdigheterna (färdighetsreflexer), som avgör hur man lär sig fysiska färdigheter. Färdighetsreflexerna, som är hierarkiskt uppbyggda, påverkar all motorisk inlärning. En inlärd färdighet påverkar i sin tur alltid hur man lär sig ytterligare motoriska färdigheter. Reflexerna, alltså de samlade inlärda motoriska färdigheterna, bildar elevens personliga motoriska avtryck.

Målet med motorisk kärninriktad undervisning är att skapa sådana omständigheter för varje elev att de lockar till inlärning, och att erbjuda lämpliga övningar för de reflexmässiga färdigheterna. Undervisningen strävar alltså efter att underlätta inlärningen, inte styra den. Den kärninriktade undervisningen strävar efter att i en viss motorisk uppgift vidga elevens schema av färdigheter, alltså kärnan (Figur 2 (fi)). Kärnan av färdigheter styr sedan hur eleven löser och utför alla de inlärningsprocesser som har att göra med den motoriska uppgiften i fråga. Kärnan av färdigheter styrs i sin tur av det omedvetna jaget (Den inre rösten, figur 1), som styr hela elevens beteende (Figur 3 (fi)). En traditionell undervisning som riktar in sig på det medvetna jaget når inte det omedvetna, och därför behöver undervisningen metoder för motorisk kärninriktad undervisning. I den kärninriktade undervisningen är det elevens individuella erfarenheter som bestämmer hur inlärningen av motoriska färdigheter startar och fortskrider. Det innebär att kärninriktad undervisning betonar inlärning som utgår från elevens egen aktivitet. Målet är att maximera mängden meningsfull aktivitet i gymnastikundervisningen.

Eftersom aktiviteten utgår från principen learning by doing, alltså att lära sig genom att göra själv, är inlärningsmiljön viktig. Genom en lämplig inlärningsmiljö aktiveras eleven och lär sig att lära sig. En kärninriktad lärare har tid att iaktta. Hon kan därför se eleverna som individer, som alla har sin egen bakgrund och sina egna färdigheter på gymnastikens och idrottens område. Då får läraren viktig information som hon kan använda för att underlätta och styra den enskilda elevens inlärningsprocess.

De faktorer som bör beaktas när man planerar och förverkligar undervisningen enligt principen om motorisk kärninriktad inlärning listas nedan i viktighetsordning:

1) Eleven
2) Yttre omständigheter/miljö
3) Principerna för fysisk aktivitet
4) Grenens tekniska villkor
5) Grenens tekniska grundprinciper

Enligt viktighetsordningen ovan bestämmer elevens erfarenheter och motoriska sätt att fungera hur lektionen förverkligas, medan den traditionella undervisningen skulle utgå från att utveckla grenens grundprinciper.