Klass 5-6

”Tror den där att han ska göra världsrekord när han studsar upp och ner på satsbrädet som en dåre? Hej läraren, titta jag kan göra en volt på madrassen! Ur vägen Peter, här kommer jag… Vågar du Peter göra så här, att du tar sats och sen gör en volt från satsbrädet? Hej Peter, världsmästare, varför hoppar du inte?”

I 11–12-årsåldern är barnen vanligen balanserade och sociala, aktiva och intresserade av en massa. De annalkande tonåren kan emellanåt yttra sig i en butter uppsyn eller raseriskov, men redan en liten stund senare uppträder barnen väl och omdömesgillt. Puberteten infaller vid olika tid för olika barn, men vanligen ändå tidigare för flickor än för pojkar. De psykofysiska skillnaderna i utvecklingen är betydande och de spelar en stor roll för barnen. Barnen är ytterst medvetna om sin kropp och iakttar sin egen utveckling. Sen utveckling och avvikelser inger oro. En viktig fråga som sysselsätter tankar och fantasi är: ”vad är normalt?” Eftersom det är viktigt att vara som alla andra kan det vara ångestladdat att vara såväl den tidigast utvecklade som den långsammast utvecklade. Att klä om sig och gå i duschen tillsammans med klassen kan därför medföra stress för vissa barn.

Tankeverksamheten börjar likna vuxet logiskt tänkande. Barnen förmår allt bättre förstå sin egen situation och bearbeta även svåra erfarenheter och känslor. När barnen får höra motiveringar och förklaringar, och får tänka över dem, kan de ändra sina uppfattningar.

Barnen förhåller sig mestadels positiva till de vuxna, och kamratliga drag ingår. Men barnen tar också redan avstånd från de vuxna och märker att regler är relativa. De blir inte alltid övertygade av mammas, pappas eller lärarens motiveringar, och i all synnerhet inte om de vuxna själva bryter mot sina egna regler.

Det är viktigt för barnen att smälta in bland sina jämnåriga. Klädseln skall vara likartad, liksom också musiksmaken och idolerna. Behovet att vara till lags är påfallande och barnen kan innerst inne vara rädda för att bli uteslutna ur gruppen. Det här är de facto en reell risk – tillfälligtvis eller mer bestående – för dyrkandet av normaliteten och de ständiga jämförelserna med andra är förknippade med mobbning. I barnens värld råder en speciell logik och rättframhet som det kan vara mycket svårt för de vuxna att förstå eller behärska. Mellan barnen råder olika maktkonstellationer och barnen prövar gränserna för sina sociala möjligheter. Grupperna har sina egna grunder för vilka egenskaper som för tillfället beundras och vad som är pinsamt. Viktiga egenskaper som väcker beundran är mod, humor och fysiska färdigheter. Trendiga kläder och ideal är också viktiga.

Barnens egen kollektiva kultur är stark, på gott och ont. Man berättar gärna vitsar om de vuxna och driver med varandra enligt vissa mönster. Umgänget präglas av humor, även om denna kan förefalla märklig för vuxna öron. Språket är otyglat, rentav grymt. I synnerhet under gymnastiklektionerna kan det uppstå många laddade situationer som den vuxne måste ingripa aktivt i. Sådana för läraren krävande situationer kan till exempel uppstå i lagsport, om en elev är klumpig eller saknar fysiska färdigheter. Utseendemässiga egenskaper, såsom att ett barn är knubbigt eller kort till växten, kan ytterligare öka risken för mobbning. Läraren måste ingripa direkt, ta reda på vad som hänt, försöka väcka empati hos mobbarna och försvara och uppmuntra den utsatta eleven.