Klass 7-9

”Jag har ingen lämplig baddräkt, jag täcks inte använda min urgamla. Och tänk på mitt hår! Om jag väter det nu, kommer det att se hemskt ut hela resten av dagen. Vi behöver väl inte simma längdsimning, kan vi inte i stället träna att flyta i olika formationer? Måste man gå i bastun? Kan vi inte sluta lite tidigare, så att det inte blir så stressigt? Hej läraren, jag har ingen lapp, men jag kan inte simma för jag har varit förkyld… Hej titta lite på Jonna, hon är jättesmal… Men så äter hon inte heller nånsin i skolan. Tur att pojkarna inte simmar samtidigt, jag skulle inte stå ut…”

Möter du en grupp självmedvetna och nästan vuxna elever eller osäkra och halvvuxna barn? Svaret är både och, för högstadieåldern utgör såväl en inledning till ungdomsåren som ett mellanskede, med allt vad det innebär av förändringar och förvandlingar.

Ungdomsårens häftiga tillväxt och hormonella förändringar vänder upp och ner på barnets värld. Snabba svängningar i känslolivet och ett nytt beteende är betecknande för tonåren. Pojkarna kan uppträda extra maskulint och flickorna feminint. Den spirande sexualiteten och ett slags aggressivitet kan förnimmas i ungdomarnas sällskap, i deras yttre och deras sätt att kommunicera och umgås. Deras tal och beteende kan bli fräckare och mer högljutt, språket kan bli torftigare och svordomar vanligare. Förhållandet till de vuxna förändras, och det är helt i sin ordning. För att barnen skall kunna finna sin egen individualitet måste de pröva sig fram, pröva sina gränser. Det går inte att ta klivet från barn till vuxen utan att man först funnit en ny inställning till sig själv och föräldrarna, samt till övriga vuxna. Det här psykiska arbetet kan för en del ungdomar kräva så mycket energi att skolgången eller fritidsintressena försummas. En stor del av ungdomarna prövar på alkohol eller droger under högstadietiden. Puberteten och tonårstiden tar sig olika uttryck hos olika individer: utvecklingen kan vara jämn eller turbulent, men är vanligen både och i varierande grad.

Ungdomarnas outtalade innersta önskan är att bli godkända som de är av vuxna som är viktiga för dem. De önskar att de vuxna ska stå ut med alla de fysiska och psykiska förändringar som de genomgår och samtidigt också se och beakta deras känsliga och barnsliga sida. Riktigt lika stor tolerans är de unga ändå inte själva kapabla till ännu i förhållande till andra människor. De förväntar sig vuxet, uppskattande och rejält bemötande. Läraren måste förutom att vara kunnig och kompetent också kunna visa det om han eller hon vill vinna gruppens respekt. Det går inte att lura tonåringar! Olika gruppfenomen framträder tydligt i tonårsklasser och läraren upplever troligen starka känslor i ungdomarnas sällskap. Läraren mäts från topp till tå och klassas snabbt och de personliga egenskaperna värderas. Enstaka elever kan utmana läraren för att ta reda på vem som i sista hand bestämmer i klassen och testa om läraren har kontroll över situationen. Det är säkert till fördel om läraren är du med sig själv, har humor och inte är rädd för kritik från de unga. Ungdomarna behöver starka, äkta vuxna att identifiera sig med.

Inställningen till den egna föränderliga kroppen blir viktig för självkänslan. Eftersom det är viktigt att vara normal och som de andra kan det vara ångestladdat att höra såväl till de tidigast som till de långsammast utvecklade på klassen. När det gäller den motoriska utvecklingen kan det förekomma smärre brister i koordinationen och förmågan till exakt observation. Normalvikt och förmåga att behärska kroppen under gymnastiklektionerna är omständigheter som får långtgående konsekvenser för jagbilden. Positiva erfarenheter av fysiska aktiviteter, situationer där ungdomarna upplever att de orkar, är spänstiga och skickliga, är ett värdefullt kapital. De här erfarenheterna stärker känslan av att den turbulenta själen och kroppen hör ihop. I det här skedet tillägnar sig de unga förhoppningsvis en bestående positiv attityd till fysiska aktiviteter. Läraren kan medvetet poängtera motionens betydelse för den psykiska hälsan och ett helhetsbetonat välbefinnande. Fysiska aktiviteter är ett utmärkt sätt att lösa upp inre spänningar och öka känslan av välbefinnande.