Gymnastikens uppdrag

En aktiv livsstil

Undersökningar visar att motion har stor betydelse för människans totala välbefinnande. Att tillägna sig en motionsinriktad och aktiv livsstil främjar därför både individen och samhället. Ju yngre eleverna är, desto svårare är det dock för dem att inse de långsiktiga målen i gymnastikundervisningen. Det innebär att de enskilda gymnastiklektionerna och elevernas direkta upplevelser av dem är mycket viktiga. Positiva upplevelser har visat sig främja en aktiv livsstil. Uppskattning av nuet och positiva upplevelser av lärande påverkar i sin tur skoltrivseln. Elevernas välbefinnande beror dock även på faktorer som skolan och det enskilda läroämnet har begränsade möjligheter att påverka. Trots det ska man i gymnastikundervisningen på allvar och tillsammans med eleverna arbeta långsiktigt för att påverka välbefinnandet. Gymnastikundervisningens huvudsakliga uppgift är att utveckla kunskaper och färdigheter som främjar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och som bidrar till både individens och samhällets välbefinnande och hälsa nu och på längre sikt.

Positiv kroppsuppfattning

I skolgymnastiken ska eleverna lära känna sin kropp och utveckla ett positivt förhållande till den. I gymnastiksituationerna har kroppen möjlighet att uppleva, känna och förnimma att den är bra och känns rätt som den är. Att lära känna och värdesätta sin kropp och uttrycka sig med hjälp av den på olika sätt i en trygg lärmiljö hjälper eleverna att växa till harmoniska vuxna. Genom övningar i att på olika sätt uttrycka sig med kroppens hjälp väcks också intresset för fysisk aktivitet.

Problem och komplex i anlutning till det egna utseendet kan inverka negativt på utvecklingen som människa och inställningen till den egna kroppen. Alla elever har rätt till positiva upplevelser av rörelse och idrott, oberoende av kroppstyp eller andra personliga egenskaper. En positiv kroppsuppfattning och omsorg om det egna välbefinnandet skapas inte genom överdriven disciplin.

Fysisk aktivitet – ett alternativ till en passiv livsstil

Skolgymnastiken präglas av fysisk aktivitet. Det är så vanligt med en passiv livsstil att redan barn i dagvården är stilla 60 procent av tiden. I skolan sitter eleverna också största delen av tiden och vuxna sitter upp till 80 procent av all sin vakna tid. En fysiskt passiv livsstil är ett globalt folkhälsoproblem. Att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten i människornas liv är en stor utmaning. Skolgymnastiken kan inte ensam ansvara för att grundskoleleverna, i enlighet med rekommendationerna för fysisk aktivitet, rör på sig mångsidigt minst 1–2 timmar per dag på ett för åldern lämpligt sätt. Schematekniska och pedagogiska lösningar i gymnastikundervisningen kan dock bidra till att rekommendationerna uppnås. Läraren kan till exempel öka den fysiska aktiviteten under gymnastiklektionerna genom att snabbt börja aktiviteterna och undvika att upprepade gånger avbryta pågående aktiviteter.

Att röra på sig tillsammans

Under gymnastiklektionerna betonas gemensam aktivitet. Eleverna ska enligt sin ålder få delta i att tillsammans planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. På lektionerna ska eleverna också öva sig att fungera i grupp, en färdighet som behövs i hela livet. Olika aktiviteter, såsom lekar, aktivitetsbanor, småspel och referensspel eller andra övningar i smågrupper förutsätter antingen att eleverna anpassar sin egen aktivitet till andras eller att eleverna arbetar för ett gemensamt mål.

En god atmosfär för lärande bygger också på goda färdigheter att arbeta tillsammans. Ju yngre eleverna är, desto mera ska de stödjas i att lära sig arbeta i grupp. I synnerhet i de lägre klasserna är det till exempel bra om läraren före en övning berättar för eleverna, hurdana situationer som kommer att uppstå eller hurdana känslor aktiviteten kan väcka hos eleverna. Genom att på förhand diskutera och gemensamt tänka ut lösningar för nya eller knepiga situationer (t.ex. att bilda grupper eller förlora i småspel) har eleverna lättare att klara av situationer som de kanske tidigare upplevt som svåra.

Kunskaper och färdigheter som stödjer den sociala och psykiska funktionsförmågan stödjer elevernas känsla av delaktighet och den sociala samhörigheten bland eleverna. De ger också eleverna redskap att enligt sin ålder främja gruppkohesionen, dvs. samhörigheten i elevgruppen. Aktivitet, tänkande och färdigheter för ett gott liv hänger nära samman med varandra i skolgymnastiken.

Jämlikhet som utgångspunkt

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, om gymnastikens uppdrag:

Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt stödja kulturell mångfald.

I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 definieras principer för utvecklandet av verksamhetskulturen. De betonar bland annat likabehandling och jämlikhet:

Likabehandling och jämlikhet

En lärande organisation ska främja likabehandling och jämlikhet. Medlemmarna ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga (Lag om likabehandling 21/2004). Likvärdighet betyder inte att alla är likadana. Likabehandling förutsätter både att man garanterar grundläggande rättigheter och möjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov.

Under grundskoletiden utvecklas elevernas uppfattning om sin egen sexuella identitet och sexualitet. En lärande organisation främjar genom sina värderingar och sin praxis jämställdhet mellan könen och stödjer eleverna i deras identitetsskapande. Undervisningen ska ha ett könssensitivt förhållningssätt. Skolan ska uppmuntra eleverna att upptäcka sina egna möjligheter och att förhålla sig till olika läroämnen, göra val och binda sig till studierna utan könsbundna rollmodeller. Genom val och utveckling av lärmiljöer, arbetssätt och undervisningsmaterial ger man synlighet åt och visar respekt för den mänskliga mångfalden.

I en jämlik och trygg lärmiljö har varje elev samma möjligheter som andra att få stöd för sitt lärande och växa som individ samt att få uppmärksamhet och bli hörd på jämlika grunder. Läraren ska i sitt arbete följa Diskrimineringslagen (1325/2014). Enligt åttonde paragrafen får ingen "diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person". Det är bra om läraren är medveten om sina egna vanemönster, så att hen både kan vara uppmärksam i sin undervisning och ingripa om en elev uttrycker sig förnedrande om någon människogrupp eller en annan elev. I 31 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) behandlas jämlikhet ur ett perspektiv som även påverkar gymnastikundervisningen. Enligt lagen ska undervisningen samt de läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen vara avgiftsfria för eleverna. Utgångspunkten är att eleverna också i gymnastiken har tillgång till de arbetsredskap som behövs för att genomföra en jämlik, ändamålsenlig och trygg undervisning.

Läraren ska i sitt arbete också följa jämställdhetslagen (609/1986) och ändringen av denna (1329/2014). Det är bra om läraren, liksom alla som arbetar med barn, ger akt på sådana faktorer som påverkar hens egen inställning till könsfrågor och hens arbete som lärare.

Trygghet framför allt

Gymnastikundervisningen ska vara trygg. Skolgymnastiken är ett läroämne som präglas av aktivitet, där elevernas fysiska säkerhet påverkas av bland annat lärarens kunskaper, insikter, didaktiska lösningar och agerande i undervisningssituationerna. I lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 §) föreskrivs om elevens rätt till en trygg lärmiljö. Enligt lagen ska utbildningsanordnaren i samband med att läroplanen utarbetas "utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och genomförs". Trygghet i gymnastiken är också mycket mer än att sörja för elevernas sociala och psykiska trygghet. Matti Kangasoja har skrivit en utförlig artikel om rättsligt ansvar i gymnastikundervisningen. Artikeln ingår i boken Liikuntapedagogiikka (Jaakkola, Liukkonen & Sääkslahti 2013).

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, om gymnastikens uppdrag:

Undervisningen ska vara trygg och utgå från de möjligheter som olika årstider och de lokala förhållandena erbjuder.

Lärmiljöerna ska användas på ett ändamålsenligt och mångsidigt sätt. Olika årstider och de lokala förhållandena, till exempel möjligheterna i skolan och den närmaste omgivningen, ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen.

Enligt tredje paragrafen i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska undervisningen ordnas så att den tar hänsyn till elevernas ålder och förutsättningar och främjar elevernas sunda tillväxt och utveckling. Som tidigare nämnts har dessutom den som deltar i utbildning enligt 29 § i samma lag rätt till en trygg studiemiljö. Den som deltar i utbildning har enligt 30 § (ändrad 642/2010) under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. Enligt samma paragraf ska undervisningsgrupperna sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen.

Andra villkor för hur undervisningsgrupperna ska sammanställas ställs varken i lagen om grundläggande utbildning eller i statsrådets förordning. Det är alltså upp till utbildningsanordnaren att besluta hur undervisningsgrupperna sammanställs i gymnastiken. I Finland har man hittills huvudsakligen delat in eleverna i grupper enligt kön. Till följd av det, och i motsats till andra skolämnen, har flickor och pojkar i allmänhet haft gymnastik i separata undervisningsgrupper. Undervisningsgrupperna kan också bildas utgående från andra kriterier, till exempel målen för undervisningen eller trygghet i undervisningen.

Oberoende av på vilka grunder undervisningsgrupperna bildas, ska läraren lägga märke till könsbundna strukturer, handlingsmönster och stereotypier och snarare försöka bryta dem än hålla fast vid dem.

Att lära sig att röra på sig och utvecklas genom att röra på sig

Att lära sig att röra på sig innebär att genom mångsidiga erfarenheter av gymnastik och idrott tillägna sig kunskaper och färdigheter som behövs för att röra på sig mångsidigt, upprätthålla sin hälsa och vara fysiskt aktiv.

Att utvecklas genom att röra på sig är i gymnastiken ett redskap som bidrar till att eleverna växer som människor. Att röra på sig individuellt och tillsammans med andra, ge akt på den egna kroppen som förändras och att både lyckas och misslyckas i olika aktiviteter väcker känslor. Målet för att utvecklas genom att röra på sig är att lära sig identifiera dessa känslor och uttrycka dem med respekt för andra. Genom att röra på sig tillsammans, hjälpa varandra, dela ansvar och utveckla sina färdigheter stärks elevernas positiva självbild i en trygg gemenskap. Uppdraget i gymnastikundervisningen konkretiseras i beskrivningarna av målen för undervisningen, innehållet, lärmiljöer och arbetssätt, handledning och stöd samt bedömningen av lärandet.