Utgångspunkten för materialet om människans hälsa

Kunskapen om människans hälsa har planerats av en barnpsykiatriker och det är ett praktiskt utprövat block i hälsokunskap som riktar sig till elever som nyss har börjat skolan. Det är avsett för 7–10-åringar och kan också användas i specialklasser samt för elever som får anpassad undervisning, men det ska givetvis anpassas till barnets utvecklingsnivå. Grunden för sexualupplysningsdelen i kunskap om människans hälsa utgörs av Sexualiteten steg för steg (Korteniemi-Poikela och Cacciatore, Utbildningsstyrelsen 2000) och av häftet Vauvasta naperoiseksi – pienen lapsen seksuaaliterveydestä (VL-markkinointi 2001), där känslolivet är utgångspunkten med beaktande av utvecklingsnivån under barndomen.

Hälsokunskap innebär att utveckla kunskaper, färdigheter och attityder. Det är livsviktigt att ha kunskaper om sin egen och omgivningens hälsa och om hur den kan främjas. Människans välmående är summan av många beståndsdelar. Den egna kroppen och hälsan är individens alldeles egna skatter, dvs. privata skyddsobjekt. Kroppen kan skötas och skyddas, och den kan förstöras; ansvaret för hälsan övergår under skolåren alltmer till individen själv. Människan gör hela tiden val som inverkar på välmåendet, och det är bra att tidigt lära sig känna den egna kroppen och dess välbefinnande. Det ska dock inte ske med skrämseltaktik, utan med hjälp för att ge barnet självkännedom och självaktning. Det är just det här som undervisningen i människans hälsa går ut på.

I undervisningen om människans hälsa tas hälsokunskap upp på barnets nivå och blir således tillgängligt för barnen. Deras intresse väcks utgående från deras egna erfarenheter och tankar. På så vis känner sig barnen som experter och inser att de är ansvariga för sin egen hälsa. I kunskap om människans hälsa blir barnets egen historia och barnets egen tankevärld synlig, och den sparas i barnets egen arbetsbok i form av teckningar, bilder och historier. Barnets eget utvecklingsstadium dokumenteras rent konkret i den egna arbetsboken som det alltid kan återvända till när det känns viktigt. Det här stärker barnets identitet som människa, som en del av familjen och av årskursen, och barnet uppmuntras till att komma med sina erfarenheter och åsikter. Mångsidiga diskussioner om hälsan gör att kunskap i människans hälsa förser barnen ned medel och strategier, uppmuntrar dem till egna funderingar och visar att det här är en viktig fråga. Samtidigt stärks barnens självkännedom. Att förstå sig själv och sin utveckling, att få en positiv uppfattning om den egna kroppen och en tro på att man själv kan inverka positivt på sin hälsa – och att det här lönar sig – är de byggstenar som utgör bästa grunden för självkänsla och sunda levnadsvanor.

Vuxna behövs

Sexualiteten är en stor resurs. Den utgör den stora utmaningen inom utvecklingen, men den kan också skada utvecklingen om barnet inte kan hantera den. Vi lever i en värld där överraskande detaljer och extrema fenomen ständigt tränger in i barnens medvetande. Erfarenheterna visar att redan en förstaklassist under de första skolveckorna råkar ut för äldre elevers olämpliga ”sexualupplysning” – var och en får snart höra åtminstone de vanligaste fula orden. Barnen lugnas av att få korrekt information och av att få höra att man ännu inte behöver förstå allt. Det är viktigt att berätta för barnen om deras rättigheter, eftersom de annars inte kan känna till dem. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet, närvaro och mat, men också till kunskap, integritet och privatliv.

Vissa föräldrar tvivlar på att det är rätt att tala om sexualitet, eftersom inte alla tycker att barn som just har börjat skolan bör få information om sexualitet. Men redan små barn är intresserade av sexualitet. Genom tiderna har barn undersökt skillnaderna mellan flickor och pojkar när de leker läkare, och fortplantningen nämns bl.a. i ramsor. Den information som finns tillgänglig i dag är mer förvirrande och omfattande än tidigare. Barnen i dagens samhälle hör och ser saker som de inte kan förstå utan att en vuxen förklarar det. Alla har inte tillgång till vuxna som förklarar, har tid att fundera och förmåga att hitta de rätta orden. Barn måste känna att de vågar fråga om sådant som förvirrar dem. I försöksprojektet hade en del av barnen i förväg fått ställa frågor på lappar: Är redan ett fyra veckors foster en människa? Vad betyder förspel? Är barnpornografi tillåtet? Barn funderar på de här frågorna – har trygga vuxna då rätt att hålla tyst? Barn har rätt att få korrekt och konstruktiv information, och de behöver också veta vem de kan fråga om och när de vill veta mera. Skolan är vid sidan av hemmet en naturlig och viktig källa till korrekt kunskap. Enligt ett kinesiskt ordspråk kan inte ens ett berg av böcker ersätta en bra lärare.

Samarbetet mellan hem och skola

Eftersom föräldrarna är barnets viktigaste hälsofostrare och eftersom deras stöd för undervisning som handlar om barnets eget liv är väsentligt, kan samarbetets betydelse aldrig betonas tillräckligt. Med stöd av hemmen kan skolan fungera som en källa till korrekta kunskaper och färdigheter som ska stärka barnens självförtroende och främja deras hälsa. Innan själva undervisningen inleds, ordnas en föräldrakväll om ämnet, där barnens behov av kunskap i dagens värld och målen för kunskap om människans hälsa tas upp. På det viset får föräldrarna också en tydligare bild av syftet med undervisningen i människans hälsa.

Undervisningen – en produkt av den som undervisar

Läraren behöver givetvis inte slaviskt följa modellerna och förslagen i materialet om människans hälsa. Läraren, som ju är den som känner sina elever, kan anpassa lektionsanvisningarna till sin egen undervisningsstil och enligt det material som finns till förfogande. Ett sjuårigt barn är mycket yngre än ett tioårigt barn. Barnens perspektiv, intressen och behov av kunskap förändras för varje fas i deras utveckling. Sund information kan och bör erbjudas i varje fas så att det blir en del av varje ”årsring” i den kärna som stärker barnets inre. Att berätta för barnet om naturliga saker på ett naturligt sätt, avgränsat och anpassat enligt barnets ålder, stödjer utvecklingen och är inte skadligt. De viktigaste årsringarna för personlighetsutvecklingen bildas under barn- och ungdomsåren.

För att undervisningen effektivt ska stödja den tillväxt- och utvecklingsfas som hela tiden pågår inom eleven, bör undervisningen i hälsokunskap vara kontinuerlig, systematisk och anpassad till elevernas ålder. Ämnena kan behandlas kort och koncist, under en enda lektion, men det är heller inget problem att göra hela temadagar av dem. På så sätt kan läraren betona vissa aktuella frågor, eller dela in undervisningen i olika avsnitt i olika årskurser. Temaområdena kan kort beröras på nytt i varje årskurs. Lärarna kan välja ut vilka uppgifter de vill utnyttja bland förslagen eller hitta på egna uppgifter. Klassen kan fördjupa sig i temaområdena och ge liv åt dem utgående från sina egna utgångspunkter eller med hjälp av föräldrarnas sakkunskap.

Det lönar sig att lyssna på barnens egna svar, funderingar och gissningar. Syftet är att skapa ett öppet och respektfullt diskussionsklimat där människans hälsa värdesätts och där det finns rum för alla synpunkter. När vi fungerar som föredömen och visar att alla barns erfarenheter är viktiga och lyssnar på barnen, kan barnen växa upp och som vuxna leva i en värld där barns behov beaktas. Byggstenarna för vuxenlivet läggs i barndomen och ungdomen. Information och erfarenheter som inhämtas under utvecklingsperioden formar en människas inre struktur, värderingar och principer. Med hjälp av dessa kan barnen som vuxna orientera sig i sitt eget liv, i arbetslivet och i sin parrelation.

Barnpsykiater Raisa Cacciatore, Väestöliitto