Allmänt om läroplansarbete i historia 

Varför gör man upp skolvisa läroplaner?

De grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen har stadfäst (16.1.2004) och publicerat är, om man jämför dem med de tidigare grunderna (1994), exaktare och nationellt sett mer enhetliga. Det att grunderna har skrivits i en normativ form som gäller alla läroanstalter syns redan i utformningen av grunderna: texten är skriven i paragrafform.

Läroplansgrunderna slår fast mål och centrala innehåll för ämnen och temahelheter samt ger anvisningar för elevbedömningen. Det gäller även ämnet historia; anvisningarna återfinns i kapitel 7.13. De nationella läroplansgrunderna fungerar som bas för den lokala läroplanen som görs upp av utbildningsanordnaren, alltså i de flesta fall kommunen. Dessutom gör varje skola upp sin egen, skolvisa läroplan.

En väluppgjord läroplan tjänar många olika syften: det är ett dokument som för utomstående parter, t.ex. myndigheter, definierar hur skolan planerar och genomför sin undervisning. Läroplanen fungerar som ett samarbetsredskap mellan hem och skola; den definierar bland annat skolans verksamhetskultur och de värderingar som skolan har förbundit sig vid. För läraren och eleven är läroplanen ett dokument som utgör ett dagligt arbetsredskap i skolarbetet.

I varje läroplan, både i de skolspecifika och i de ämnesspecifika läroplanerna, bör man skriva in det som är nödvändigt och väsentligt för skolans verksamhet och undervisningen. En läroplan bör sträva efter att beskriva vardagsverksamheten i skolan! Läroplansarbetet är en process som förutsätter att hela skolgemenskapen arbetar ihop och som i bästa fall kan utveckla en enskild lärares arbetsförmåga i de ämnen läraren undervisar!

Text: Najat Ouakrim-Soivio