Att läsa läroplanen

Den kronologiska uppställningen bibehålls i läroplanen för den grundläggande utbildningen. I de lägre årskurserna inleds historieundervisningen – efter ett propedeutiskt avsnitt – med förhistorian och avslutas på 1800-talet. I de högre årskurserna behandlas 1800- och 1900-talen. Tyngdpunkten har i alla fall flyttats till 1900-talet.

I läroplanen för både de lägre och de högre årskurserna ingår ett valfritt tema som betraktas i genomskärning. De valfria temana ger möjlighet att använda historieundervisningen till att stöda skolans tyngdpunktsområden. T.ex. i en skola som betonar konstfostran kan man bekanta sig med kulturens utveckling genom tiderna medan man i en skola som betonar mångkulturalism tar upp en utomeuropeisk kultur. Ett tema kan behandlas antingen som en separat kurs eller som integrerat i de övriga innehållen. De valfria fördjupningarna erbjuder också tillfälle att koppla samman historieundervisningen med temahelheter.

I grunderna för läroplanen definieras endast de mest centrala innehållen i undervisningen. De som gör upp skolornas läroplaner måste göra en mer noggrann indelning. Till exempel studierna i lokal historia kan tecknas i just kommun- och skolspecifika läroplaner. De innehåll som nämns i grunderna för läroplanen är på många sätt viktiga. De har en central position när det gäller att uppnå de mål som ställts för undervisningen i historia. Det finns innehåll som ger ett ypperligt tillfälle att behandla t.ex. förhållandet mellan orsak och verkan medan andra innehåll lägger grunden för behandlandet av förändring och kontinuitet. Därför är det att önska att de mål och kriterier för goda kunskaper i historia som slagits fast för undervisningen styr skapandet av de skolvisa läroplanerna snarare än innehållsdelen.