Bedömning

När grunderna för läroplanen förnyades var ett av de viktigaste målen att skapa en enhetlig läroplan för hela den grundläggande utbildningen. I det arbetet ingick också att skapa en beskrivning av vad som är goda kunskaper, något som stöder samarbetet mellan lärarna i de lägre och de högre årskurserna. Framtidens ämneslärare vet bättre än i dag vad man har läst i de lägre klasserna eftersom man även i de lägre årskurserna fokuserar på att lära sig särdragen inom ämnet historia.

De nya grunderna för läroplanen innebär nya utmaningar för klasslärarna, eftersom de tidigare har saknat klara kriterier för bedömning av undervisningen i historia. Den beskrivning av goda kunskaper som skapats för etappmålen kan kännas svår för många lärare. Därför är det skäl att betona att perfektion inte är ett krav. För ett gott vitsord räcker det att man klarar en viss miniminivå. Till exempel när det gäller att skilja fakta från åsikter, vilket är en punkt i profilen för goda kunskaper, bör eleven veta att det att Caesar dog år 44 f. Kr. är ett faktum medan det är en tolkning att Caesar var en god regent. I enlighet med punkten ”Eleven kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt” kan eleven förklara varför människorna på medeltiden inte väntade sig att de skulle avancera till ett högre stånd. Etappmålens profiler för goda kunskaper i ämnet förväntas göra historieundervisningen mer enhetlig i hela grundskolan.

I den respons som man fick på utkast till grunderna för läroplanen i historia förundrade sig flera personer över att det bara var färdigheterna som hade fått sina egna kriterier – varför utfärdades inga enhetliga kriterier för de innehållsmässiga kunskaperna? Förklaringen ligger i att det är svårare att göra upp enhetliga kriterier för innehållet i historieundervisningen, eftersom det inte råder samma enhällighet om dem som om historia som vetenskap. Politisk historia, ekonomisk historia, socialhistoria och t.ex. krigshistoria lyfter fram och betonar olika aspekter av ett historiskt skeende. Genom att ställa upp innehållskriterier skulle man därmed också ta ställning till betoningen av historieskrivningens olika områden. Det beslutet vill man hellre lämna åt lärarna att avgöra i arbetet med de skolvisa läroplanerna.

Vissa personer undrade i sin respons till utkasten till läroplansgrunderna varför inte studieinställningen beaktas i bedömningen. Utgångspunkten i kriteriearbetet var de problem som uppdagats i elevbedömningen i grundskolan: vitsorden hade hasat uppåt och elevbedömningen saknade en enhetlig jämförelsegrund. En bedömning av attityden till studierna skulle i det sammanhanget innebära en återgång till det gamla, eftersom det inte är möjligt att skapa lika klara kriterier för en bedömning av en attityd som för hur man behärskar en vetenskapsgren.