Att tränga in i en text

På grund av historiens art av kunskap är det av största vikt att kunna förstå det man läser och kunna tolka en text. I femte och sjätte årskursen i den grundläggande utbildningen börjar eleverna i allmänhet läsa snabbare och beredskapen att hantera större textmängder växer.

Historien som läroämne kräver också att eleven ska lära sig nya begrepp och tillämpa redan bekanta begrepp i nya sammanhang. Till förståelsen bidrar elevens förmåga att uppfatta och analysera bekanta begrepp i nya sammanhang. Ett för många bekant exempel ur Finlands historia är ordet krona, som beroende på sammanhanget kan vara ett föremål, en myntenhet eller en stat.
Ett bra sätt att vänja eleverna vid större mängder text och textinnehåll är att regelbundet ge dem läsläxor och uppgifter som gör att de själva inser begreppens innebörd. Förklaring av begrepp och främmande ord kan också ges exempelvis i början av lektionerna, då läsläxan från den föregående lektionen repeteras.

För eleven är det nyttigt att också utföra sådana uppgifter där man repeterar ett sakinnehåll som man läst igenom och ställer frågor på vilka texten ger svar. Så kallade varför-frågor passar bäst när man vill tränga in i en text, för då ska eleven inte bara söka en viss information utan också fundera på och motivera sina svar.

Nedan ett exempel på tolkning av en text och på uppgifter som hänför sig till den. Texten är tagen ur Hotell- och restaurangmuseets informationstidning Hopeatarjotin 1/1995.

Till bords i ett slott på 1500-talet
De finländska slotten var förvaltningscentra där hövitsmannen vanligen var en svensk. I slotten bodde fogdar, underfogdar och knektar men också mycket tjänare och annat folk. I matlaget på Tavastehus slott ingick utom slottsfolket dagligen också väpnare, ryttare och skyttar, gårdsfogden, slottets kock, källarmästaren, bryggaren, bagaren, tunnbindaren, kittelflickaren, smedje-, ox- och släggdrängarna, lagårds-, gris- och gåspigorna, tegelslagaren, hovslagaren och hela den övriga staben av tjänstefolk.
I Åbo slott åt man före hertig Johans tid både vid ett fogdebord och ett tjänstefolksbord. Hertig Johan åt vid eget bord. All mat och dryck och det som fanns i lager bokfördes noga i räkenskapsböcker. År 1563 dracks enbart herreöl och man åt vetebröd, vetesemlor och skrätt bröd men inte klibröd, ärter men inte bönor, 17 208 ägg, smör, ost, skinka, sidfläsk, nötkött och -tunga, inälvor, hare, vildfågel, älgkött och ett rådjur. Det serverades mycket fisk, bl.a. lax, torsk, strömming, rökt sik och skånsk sill. I matlagningen behövdes över 70 tunnor grovt salt. I enlighet med tidens smak gick det åt mycket honung, kryddor och ättika och man blandade dem friskt med varandra. Anis, kummin, nejlika och svartpeppar var favoritkryddorna. Läs texten noggrant och strecka under alla ord som är främmande för dig eller vars betydelse du inte känner.

1. Ta reda på vad som menas med orden
a) fogde
b) knekt
c) tjänare

2. En hel rad yrken räknades upp i texten. Vilka av dem finns fortfarande kvar?

3. Vad sötade man maten med vid hertig Johans hov?

4. Varför satte man så mycket salt i maten?