Föremål

Föremål är i allmänhet gjorda av människor och vittnar därför om mänskors liv. De avspeglar å andra sidan också människors relation till miljön och den egna kretsen. För att ta ett exempel har barns leksaker stor betydelse i (för, spelar en stor roll i deras värld) deras liv, och med hjälp av dem skapar barnet en avbild av den omgivande världen och kulturen.

Om man skulle be en skolelev räkna upp föremål som är viktiga i vår tid, kunde listan t.ex. innehålla mobiltelefoner, videor, digitalkameror och andra tekniska vinningar som på många sätt underlättar människans vardag. Dagens människor har övernog av allsköns prylar och följden är att föremålen på sätt och vis förlorar sin betydelse. De saknar verkligt värde, man har dem ett tag och överger dem sedan.

Det som tidigare varit ett föremål av värde kan i morgon, på grund av serieproduktion, vara en alldaglig sak. Därför är det nödvändigt att få barn och unga att tänka på föremålens betydelser, att stanna upp i begrundan.                                               

Man kan anta att människan har utvecklats med sina föremål, och hennes utveckling kan också indelas i perioder utgående från vilka slags föremål hon under olika perioder klarat av att framställa. Man kan jämföra skeden i kulturens utveckling genom att fundera på hur föremål som är gjorda för samma ändamål har förändrats genom tiderna. Som exempel kan man ta kameran. Föremålet lever i användarens hand, det är den personen som slutligen gör föremålet färdigt. Föremålets ägare projicerar sina egna värderingar och betydelser på föremålet; det ges sociala, funktionella och även estetiska värden. Å andra sidan är det funktionella också bundet till teknikens och materialets utveckling.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att man kan ”mäta” tiden med föremål, deras betydelse förändras och de ”lever” bland människorna.

Indelning av föremål

  • Föremål som människor har gjort, dvs. artefakter
  • Rekonstruktioner: föremål som reproducerats, modeller, bilder, filmer m.m.
  • amlingar består av föremål som har anknytning till varandra.

Tips för behandling av föremål med eleverna

Artefakter

  1. Man identifierar för eleverna bekanta föremål från hemmen, från mor- och farföräldrar, sommarstugor osv.
  2. Dessa föremål beskrivs så att andra begriper vad det är för saker.
  3. Man ritar bilder av föremålen och jämför färgerna med dem på en färgkarta. Bilderna kan ritas från olika håll.
  4. Man kan fundera på vad föremålen berättar om sin egen tid och hur människans liv tedde sig då.
  5. Föremålets yta undersöks: finns det spår, former, figurer. Vilka material har man använt i föremålet?
  6. Man hittar på historier där föremålen är med. Kom ihåg tiden då föremålet användes och dess miljö då.

Rekonstruktioner

  1. Man kan fundera på hur en plats eller människor en gång såg ut.
  2. Hur ett föremål fungerade.
  3.  Man jämför en rekonstruktion (t.ex. en modell av en plats) med hur platsen ser ut nu. Vad har förändrats? Varför? Har man lämnat bort nånting viktigt?
  4. Man ritar och skriver historier om ett objekt, t.ex. en planritning.
  5. En elev kan t.ex. beskriva ett rum för en annan.
  6. Rummets väggar eller golv beskrivs. Man kan också söka spår av olika slag på väggar och golv och fundera på vad som åstadkommit dem.
  7. Vad var det för slags människor som använde rummet? Vad berättar föremålen i rummet om användarna?

Samlingar

  1. Man kan fundera på vilket tema som förenar föremålen i samlingen.
  2. Vilka olika slag av teman kan man använda? Hur skiljer de sig från varandra och varför?
  3. Eleverna kan till skolan ta med sig föremål som anknyter till något tema, och så undersöker man om det bland dem finns saker av olika ålder (t.ex. kläder, leksaker osv.)
  4. Eleverna kan t.ex. för museer utarbeta en presentation eller banda in en kassett som anknyter till ett tema.

Text: Kauko Kyynäräinen