Kartor, diagram och serier

Uppgifter med kartor diagram och serier är utmärkta när man vill integrera läroämnen. Det är ändå skäl att planera de uppgifter som ges till eleverna så, att samma karta eller område som behandlas exempelvis på geografitimmen också tas upp under historielektionen. Ibland påpekar eleverna under lektionen att ”det här är inte historia, vi har redan behandlat det på mattetimmen!”. För att eleverna ska få en helhetsbild är det bra om de i ett så tidigt skede som möjligt får lära sig att använda olika slags material över läroämnesgränserna.

Kartuppgift

En bra kartuppgift i den grundläggande utbildningen är sådan att kartan kan behandlas i flera olika delar och att eleverna ges möjlighet att med kartans hjälp hitta svar på de frågor som ställs i uppgiften. Så här kan en kartuppgift presenteras:

  1. Eleven tar reda på vilket område kartan behandlar
  2. Nästa uppgift kan vara att be eleverna namnge staterna på kartan, de länder de gränsar till och de hav som syns på kartan
  3. Denna typ av uppgift fördjupar kännedomen om området. Eleverna arbetar i par och jämför vilka stater som nu finns i området och vilka stater som har uppstått på det turkiska sultanatets område.
  4. Med ett tillägg som kräver tillämpande kan kartuppgiften göras mera djupgående. Det kan t.ex. göras så att eleven ska tillämpa historisk information på nutiden. Uppgiften kunde lyda: varför anser Europeiska unionens medlemsländer det viktigt att Turkiet tillhör unionen? Motivera ditt svar med hjälp av kartan nedan.

Kartor kan man bland annat hitta på webbadressen www.euroatlas.com

Diagram

Då man använder grafiska uppgifter ger läroämnessamarbetet med matematiken eleverna möjlighet att granska och tolka grafiska framställningar både ur matematiskt perspektiv och genom utnyttjande av historiska fakta. Med hjälp av grafiska framställningar, som t.ex. statistik och tabeller kan eleverna fundera på orsaker till de historiska fenomen som återges i de beskrivningar som ska undersökas.

När det gäller statistikuppgifter är det bra att redan i början upplysa eleverna om att ett bra svar inte är liktydigt med att de rabblar årtal och mängder. När eleven använder en statistisk tolkning bör han eller hon, liksom när det gällde kartuppgiften:

  1. reda ut för sig själv vad den aktuella statistiken beskriver (ett fenomen, en sak, en händelse)
  2. till exempel på uppgiftspappret anteckna de punkter där förändringar visar sig i figuren
  3. tänka på den historiska referensramen och utnyttja sådant som kan ha hänt under ifrågavarande tid
  4. fundera på om man kan finna sambandet mellan den historiska händelsen och förändringspunkten i det statistiska materialet, och på så sätt få en förklaring till det fenomen som statistiken eller diagrammet visar.

 

 

Källa: Statistikcentralen > Verkkokoulu

Serier

Politiska skämtteckningar och serier ger vid sidan av annat bildmaterial som används i historieundervisningen möjlighet att liva upp denna och instruera eleven att handskas kritiskt med företeelser i sin egen tid och i det förgångna. Liksom i de tidigare beskrivna bildtolkningsuppgifterna bör eleven också då det gäller skämtteckningar och serier kunna stanna upp och granska bilden och först fundera på

  1. vad man ser i bilden
  2. vad man velat få fram med bilden
  3. vad man med olika slags bildsignaler och symboler velat förmedla till betraktaren
  4. i vilken historisk tidsperiod bilden hör hemma
  5. vilka personer bilden föreställer och varför
  6. vilka historiska tolkningar man kan göra med hjälp av teckningarna.

Text: Najat Ouakrim-Soivio