Förmåga att reflektera

Varför är det viktigt att kunna reflektera?

I vår tid med dess ökande information och medieflöde har det blivit allt svårare att få något slags helhetsbild av den omgivande världen. Den växande mängden information ökar inte förståelsen i motsvarande grad, snarare tvärtom. Det här är en enorm utmaning även för skolundervisningen. Skolan borde svara på utmaningen och försöka att också erbjuda olika redskap för tänkande, redskap som går att använda när vi hanterar information. Historieundervisning av hög kvalitet kan bidra till förståelse av både det förgångna och nutiden. Frågan är hur vi uppfattar historiens väsen och roll i dess egenskap av läroämne.

Inom historiens ämnesdidaktik har man på senare tider kraftigt betonat tanken att man utöver studiet av kunskapsstoffet i allt högre grad borde fästa uppmärksamhet också vid s.k. historiskt tänkande. Att kritiskt granska olika källor och väga deras sanningsvärde är exempel på sådan kunskap. Förmåga att reflektera kan exempelvis vara att granska någon historisk aktörs motiv ur flera synvinklar. En genomgripande förståelse av motiven för en verksamhet förutsätter också förmåga att sätta sig i olika aktörers belägenhet och leva sig in i deras livssituation. Också i den historiedidaktiska diskussionen i Finland har det på senare tid blivit tydligt att kunskap inte är ett färdigt informationspaket, klart att portioneras ut i skolorna, utan en process som kräver förmåga att tänka kritiskt.

Också i grunderna för grundskolans och gymnasiets nya läroplaner syns den nya uppfattningen om historien som läroämne tydligare än förr. I läroplansgrunderna hänvisar man upprepade gånger till att historieundervisningen, vid sidan av faktastudierna, också ska utveckla olika typer av tankefärdighet. I grunderna för gymnasiets läroplan konstateras t.ex. att man i historieundervisningen bör fästa särskild vikt vid kritisk begrundan och tolkning av information. I sammanhanget påpekas också att historia, ett ämne som betonar analys av förändringar, ger förutsättningar att hantera framtiden och uppskatta vilka möjligheter denna öppnar.

Förmågan att reflektera betonas också i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Bland annat i profilen för goda kunskaper i historia i årskurs sex betonas förmågan att skilja mellan en källa och en på källan baserad tolkning. Som kunskapsmätare i grundskolans slutbedömning beaktas såväl elevens förmåga att läsa och tolka olika källor som hans beredskap att bilda sig egna uppfattningar och kunna motivera dem.