Mikrohistoria som stöd för makrohistoria

Då man undervisar 1900-talets historia kan man föra många skeenden närmare eleven genom att koppla händelserna i makrohistorian till mikrohistoria. Den vanliga människans historia och händelserna i det dagliga livet gör det lättare att förstå de tyngre händelseförloppen i makrohistorian, eftersom dessa för eleven kan kännas väldigt avlägsna. Om man i stället tar i bruk bekanta och konkreta begrepp från elevernas närmiljö blir det lättare för dem att förstå att de själva också finns mitt i en historisk verklighet. Eleverna märker hur historiska skeenden påverkar oss i nuet och också kastar ljus över vår dunkla framtid. Följderna av våra egna handlingar är också en del av vårt framtida liv. Det här lyfter fram behovet av att ta ansvar för våra handlingar.

I grundskolan kan man komma åt mycket som har med 1900-talets historia att göra t.ex. genom att ta upp den egna kommunen eller skolans historia. Om den egna skolan redan har funnits i hundra år finns där många starka kopplingar till historiska händelser. Också genom att intervjua familjemedlemmar och släktingar eller genom att bekanta sig med traditioner inom släkten kan man skapa en närmare relation till de krig som Finland utkämpat under 1900-talet eller till det förlorade Karelen. Sockenböcker, bya- och landskapshistoria, företags- och föreningshistoriker, personhistoria och memoarer utgör också ett ypperligt historiskt stoff som kan ge uppslag till sådant som står eleverna nära och känns konkret. Den vägen kan man få ett grepp om makrohistorians mer avlägsna och svårbegripliga termer och händelseförlopp.

Förståelsen för historian liksom också den kritiska inställningen till olika källor ökar när man ser på en händelse på olika nivåer, från olika synvinklar och på basis av olika källor. I synnerhet information som ges i memoarer, förs vidare av tradition eller bygger på intervjuer bör man alltid förhålla sig extra kritiskt till, men samtidigt inte avfärda den informationen. Genom mikrohistorian får eleven nya fjädrar på vingarna och förstärker sin identitet, vilket gör det lättare att se framtiden an: eleven kan identifiera sina egna rötter och förstå sig på fenomenen i vår egen tid bättre än tidigare. Det är ofta en lång process att få grepp om historiska fakta och det kan vara värt att komma ihåg kejsar Augustus maxim Festina lente (en väggskrift i Klassiska lyceet; på svenska Skynda långsamt).

Text: Pasi Takala