Nationalitetsidén

Även skolans väggar ska undervisa, ansåg rektor Jaakkola. Därför lät han måla uppfostrande sentenser på skolans väggar. Texten som citerades ovan finns på väggen i Klassiska lyceets entréhall. Väggtexterna är på finska, latin och grekiska och har gett många generationer av elever goda råd på vägen. Texterna kanske också har stärkt elevernas nationella identitet. Under 1900-talets första år var finskheten inte någon självklarhet, utan något man måste kämpa för.

År 1906 firade Klassiska lyceet hundraårsjubileet av J. V. Snellmans födelse i finsknationalistisk anda. Språkstriden hade blossat upp under 1800-talet och i det här skedet av konflikten var det många som bytte till mer finskklingande efternamn. De nya namnen lästes bombastiskt upp vid festligheterna. I Klassiska lyceet var det 38 personer som bytte namn.

Av lärarna ändrade Lagerstedt sitt namn till Lahdensuo. I elevskaran förekom bland annat dessa namnbyten: Karlsson – Kaimio, Vikbäck – Vaula, Andersson – Autere, Ekroth – Tammisto, Lauri Helin – Talvia, Olavi Helin – Heliövaara, Lindeman – Jylhä, Palmroth – Vasunta, Hagert – Kahiluoto, Hagelberg – Raevuori...

Den finländska identiteten förstärks även av de kraftfulla rader av professor Fridolf Gustafsson som (på finska) pryder skolans sydvägg utåt:

Ur Finlands jord framfödd,. ömt närda ni äro:
så lystra envar till det hemlandets toner!
Städse som finländska män gån upprätt och minnes
det arv ni har fått utav Grekland, likväl av Hesperia!

Nationalkänsla handlar också om bildning, så vi ska inte glömma det arv vi har av Grekland och Rom (väst). Spänningen i språkstriden kändes stark ännu år 1908 då Klassiska lyceet firade invigningen av sin nya skolbyggnad. Den kraftigaste finskhetsvinden blåste då från finska lyceet i Jyväskylä, som var det första finskspråkiga läroverket i landet. Lektor Karl Adolf Kovero skickade därifrån ett gratulationstelegram fyllt av kämpaglöd: ”Smid, ni gossar i Tammerfors, på en klassisk botten en ny och kraftig finskhetens Sampo! Ner med svenskförtrycket! Länge leve finska Finland!”

Text: Pasi Takala