Valfria teman

De valfria teman som ingår i grunderna för läroplanen effektiverar studierna i historiskt tänkande. De ger också möjlighet att profilera historieundervisningen i enlighet med skolans egna tyngdpunktsområden.

Valfria teman i undervisningen av historiskt tänkande

Tematisk behandling av företeelser har redan blivit en inarbetad metod i gymnasiet. Den är inte heller helt okänd i grundskolan. Grunderna för den förra läroplanen gav frihet och en del skolor började strukturera sin undervisning tematiskt. Den skola som gick längst var lågstadieskolan Vesalan ala-aste i Helsingfors, där undervisningsplanen i historia byggde på följande teman: Handel under olika tider, Hur krig och fred påverkar människor och folk, Människans verksamhet för att förändra och omforma miljö och kultur samt Hur världsbilden utvecklats. Största delen av skolorna behöll däremot kronologin som stomme i sin undervisningsplan. Den lösning man gått in för i grunderna för den nya läroplanen och som innebär att man både i de lägre och högre årskurserna väljer ett tema, kan ses som ett slags mellanting mellan en tematisk och en kronologisk undervisningsplan.

Valfria teman lämpar sig särskilt bra i studier i historisk tänkande. Förmåga att analysera orsak-verkan-sammanhang och förklara förändring och kontinuitet är exempel på sådant som kan betraktas som historisk tänkande. Förmåga att förstå orsak och verkan hjälper en inte endast att förstå människors handlingar i en svunnen tid, utan också sin nutid. För att kunna se och analysera den krävs det att man granskar ett och samma fenomen i olika historiska kontexter, dvs. att man gör ett längdsnitt.

Längdsnitt är användbara när man studerar förändring och kontinuitet. Vid en kronologisk genomgång kommer behandlingen av förändring och kontinuitet ofta i bakgrunden. Därför är det skäl att ibland ägna sig åt längdsnitt där man fäster särskild uppmärksamhet vid utvecklingen hos ett visst fenomen. Noteras bör att det krävs bakgrundsfakta om den övriga utvecklingen i samhället för att kunna förklara förändring. Inte heller längdsnitten kan därför vara isolerade från andra studieinnehåll.

Skolans tyngdpunktsområden

Även om många lärare har uttryckt sin belåtenhet med att man gallrat ut en del av helheterna, har andra förundrat sig över att vissa viktiga områden, som t.ex. USA: s historia har lämnats utanför det centrala innehållet. Man bör dock observera att grunderna endast definierar det centrala innehållet. Skolor eller kommuner kan plocka in andra helheter i sina läroplaner. Även om utvecklingen i USA eller Ryssland inte finns med som eget område, betyder det inte att ifrågavarande stater utesluts ur undervisningen. USA och Ryssland eller Sovjetunionen behandlas bland annat i samband med världskrigen, men man kan också välja att ha dem som undersökningsobjekt i en temahelhet. Bland andra kan temat Någon utomeuropeisk kultur ge skolan en chans att grundligare behandla utvecklingen exempelvis i USA.

Med hjälp av teman har man velat stöda utnyttjandet av lärarnas egna intressen i undervisningen. Nu kan en lärare äntligen grundligt behandla t.ex. konsten som uttryck för sin tid. Å andra sidan ger dessa teman också lärarna möjlighet till olika slag av historiska approacher. De mest traditionella historiska områdena, som den ekonomiska historien eller socialhistorien, eller de nyare, som t.ex. mikro- eller psykohistorien, kan nu behandlas inom ramar som passar dem. Dessutom kan lärarna med sin historieundervisning stöda skolans tyngdpunktsområden. I en skola där man koncentrerar sig på det mångkulturella väljer man kanske Någon utomeuropeisk kultur eller Utvecklingen av jämlikheten, i konstinriktade skolor Kulturens utveckling osv.

Avsikten med temana är också att stöda historieundervisningen i den enhetliga grundskolan. Därför är temaområdena Kulturens utveckling, Någon utomeuropeisk kultur eller Teknologins utveckling likartade i de lägre och de högre årskursernas läroplan. Med hjälp av teman vill man dessutom främja en integrering av läroämnena, integrerade studier. Vid sidan av Kulturens utveckling erbjuder temat Förändringar hos befolkningen särskilt i de lägre årskurserna ett utmärkt sätt att binda ihop historia med geografi och biologi. Och temat Från ett splittrat till ett enat Europa kunde vara ett lämpligt sätt att göra gränsen mellan historia och samhällslära suddigare.

Hur ska valfria teman genomföras?

Grunderna för läroplanen definierar inte hur långtidsteman ska behandlas. Läraren kan behandla det tema han eller hon valt i slutet av årskurs sex eller åtta, som en repetition med en viss infallsvinkel. Man kan också dela upp temat och använda det i den kronologiska behandlingen av stoffet, genom att t.ex. ha jämlikhet som tema i alla helheter.

Att de valfria temana har skrivits in i lokala läroplaner har väckt följande frågor: bör man ta upp alla teman i läroplanen, vem bestämmer om temana, kan ett valfritt tema ingå i andra helheter osv. Då grunderna för läroplanen inte befattar sig med dessa frågor, måste beslutet fattas på det lokala planet. Det vore kanske bra att på kommunplanet utarbeta en läroplanstext om alla teman och i skolan göra en mera detaljerad beskrivning av ett enda tema, det som skolan har valt.

Genomförandet av valfria teman underlättas av ett beslut som fattats i flera kommuner, och som innebär att 2+2 timmar används för undervisning i historia i årskurserna 5 och 6 i den grundläggande utbildningen. Det är bra att observera att det på följande skolnivå förutsätts att eleverna har studerat enligt de kriterier för goda kunskaper som nämns i läroplanens grunder. Valfria teman är ett svar på detta.

Text: Jukka Rantala