Handledning, differentiering och stöd i huslig ekonomi i årskurs 7–9

Med tanke på målen i huslig ekonomi är det viktigt att ordna handledning och stöd på ett sätt som gradvis stärker elevens förmåga att själv styra sin egen aktivitet och ta självständigt ansvar. De centrala innehållsområdena i huslig ekonomi

I1 Matkunskap och matkultur
I2 Att bo och leva tillsammans
I3 Konsument- och hushållskunskap i hemmet

ger eleven möjligheter att öva och fördjupa sina färdigheter genom samarbete, kommunikation och praktiskt arbete och genom att söka och behandla information om det tema som behandlas. I huslig ekonomi samverkar eleven med sin grupp. Utveckling av det egna tänkandet och vardagsfärdigheterna stärker förmågan att göra val och inhämta färdigheter som stödjer livskompetensen.

En förutsättning för handledning, stöd och förtroende är att läraren känner eleverna. Det är bra om läraren förstår hur eleverna tänker: vilken betydelse olika saker har för dem, hur de uppfattar sin miljö och hur de kommunicerar. Undervisningen ska ta hänsyn till att elever lär sig på olika sätt. Säkerhet i arbetet är viktigt i huslig ekonomi, där lärmiljöerna omfattar maskiner, apparater, material och arbetsställen som förutsätter omfattande läskunnighet. Möjligheterna till differentiering och individuella arbetssätt ska utnyttjas.

  • Samarbete och kommunikation: bristfälliga emotionella färdigheter eller avsaknad av inlevelseförmåga kan ta sig uttryck i exempelvis egoistiskt beteende. Det lönar sig att i handledningen och undervisningen satsa på att öva sociala situationer och kommunikation. Det är också viktigt att skapa en rofylld atmosfär och motivera eleverna till olika former av kommunikation.

  • Praktiskt arbete: bristfälliga praktiska färdigheter kan bero på dålig förmåga att styra sin egen aktivitet, vilket leder till svårigheter att utföra uppgifter i huslig ekonomi samt att förstå orsakssammanhang och att uppfatta tid. Att hålla fast vid rutiner kan vara en kompensation av dessa brister. Om en elev inte kommer vidare med en uppgift, kan det bero på att hen hänger upp sig på detaljer, har svårt att uppfatta helheter och inte kan tillämpa kunskap i olika sammanhang. Målen för undervisningen är att öka elevens självstyrning i de olika faserna av arbetsprocessen. För att kunna växla mellan olika uppgifter under en lektion behövs handledning i tidshantering och strukturering av uppgiften.

    Begränsade eller outvecklade praktiska färdigheter visar sig till exempel i svårigheter med motoriska uppgifter, såsom att lära sig använda arbetsredskap och apparater. Det kan krävas mycket övning och noggrann handledning av varje rörelse eller arbetsmoment. Eleven ska stödjas i att uppfatta sinnesintryck och gestalta sin egen kropp. Det är viktigt att se till att lärmiljön är tillgänglig.

  • Informationshantering: bristfällig förmåga att hantera information kan bero på svårigheter att läsa och tolka anvisningar och symboler. Enkla och tydliga anvisningar för hur man går till väga i olika situationer och miljöer ska användas i handledningen och undervisningen. I handledningen är det viktigt att vardagen, undervisningssituationen och kunskapsmiljön har en tydlig struktur och lämplig svårighetsgrad. En tydlig och mångsidig användning av språk och begrepp betonas.

Dialogen mellan hem och skola är viktig. Diskussioner om vardagen och uppgifter som eleverna får utföra hemma breddar och fördjupar lärandet. Stöd innebär handledd strukturering av aktiviteter och övning av vardagliga aktiviteter i skolan, hemma och på fritiden. Elevens uppfattning om sig själv som elev stärks med hjälp av livssituationer och erfarenheter utanför skolan.

Gruppstorleken, behovet av kompanjonundervisning och assisterande personal ska bedömas i relation till undervisningens mål, lärmiljön och flexibiliteten i undervisningslokalerna.