Begrepp i lärokursen svenska och litteratur

Följande definitioner beskriver några av de begrepp som ingår i målen och innehållet i årskurshelheterna.

ÅRSKURS 1–2

Kommunikativa färdigheter

Kommunikativa färdigheter omfattar också elevens uppfattning om sig själv som kommunikatör. Den utvecklas småningom genom erfarenheter av kommunikation och respons av andra. Eleven deltar i olika kommunikationssituationer bl.a. tillsammans med familjen, vänner, i samband med fritidsaktiviteter och i skolan med lärarna och andra elever. Utifrån intrycken, erfarenheterna och responsen av dessa situationer byggs elevens uppfattning om sig själv som kommunikatör gradvis upp. Målet för undervisningen är att eleven utvecklar en realistisk uppfattning om sig själv som kommunikatör, vilket betyder att elevens uppfattning om sina kommunikativa färdigheter motsvarar samtalspartnernas uppfattning.

Kulturell mångfald

Kulturer förändras och är i ständig växelverkan med varandra; ingen kultur är ”stängd” och homogen. Kulturell mångfald innebär att samhället innehåller olika kulturer, religioner, åskådningar och språk. Kulturell mångfald är en källa till samverkan, förnyelse och kreativitet, och lika nödvändig för mänskligheten som den biologiska mångfalden för naturen. Det är fråga om mänsklighetens gemensamma arv, som man måste ge akt på och stärka till förmån för dagens och kommande generationer.

Producera egen kultur

Att producera egen kultur kan vara bl.a. att fotografera, skapa en film, pjäs eller musikal, samla in folkminnen, skriva en historik över den egna skolan, ett diktverk, ordna en diktdebatt, serietävling, omvandla en händelse till en nyhet, skriva till en tidning, göra en intervju, egen tidning, eget radioprogram eller hörspel, sammanställa och bygga utställningar, ordna och delta i tävlingar och evenemang, skolkonserter och konstutställningar.

Kulturella uttrycksformer

Kulturella uttrycksformer är bland annat böcker, filmer, musikframföranden och konstverk, fotografier, reklam, medier och spel. Alla produkter med social betydelse kan definieras som kulturella uttrycksformer. De produceras främst av institutioner (t.ex. teatrar) samt statliga och kommunala organisationer (t.ex. bibliotek) men också av andra aktörer.

ÅRSKURS 3–6

Drama som kommunikationsverktyg

I området dramaundervisning ingår ett brett urval olika aktivitetsformer som bygger på teater (bl.a. dramalek, dockteater, processdrama, playbackteater, forumteater, teater), som kan tillämpas vid dramaundervisning i klass. Dramametoder spelar en central roll i dramaundervisning i klass. De kan användas för att undersöka fiktiva situationer, rollpersoners handlingar eller för att skapa hela berättelser.

Språkets olika varianter

Man undersöker och reflekterar kring hur tal- och skriftspråk varierar bl.a. inom olika områden, i olika läroämnen, i elevernas fritidsaktiviteter, i medier de använder och i kommunikationsmiljöer de vistas i. Man undersöker också hur språket förändras enligt formalitetsgrad.

Lässtrategier

Med lässtrategier avses arbetsmodeller och tekniker som hjälper läsaren att förstå, minnas och behandla texten. Lässtrategier ska tränas innan man läser (ställa upp mål för läsandet, skumläsa texten, aktivera tidigare kunskap), medan man läser (uppfatta det centrala i texten, förutspå, följa upp förståelsen, dra slutsatser) och efteråt (sammanfatta, dra slutsatser, utvärdera förståelsen). Lässtrategier hjälper läsaren att medvetet planera, följa upp, reglera och utvärdera sin egen förståelse.

Språkliga och textuella drag i texter

Texter undersöks för att hitta typiska drag i olika textgenrer. Man kan exempelvis fästa avseende vid tempus, vokabulär, satstyper, modalitet och i vilken ordning innehållet presenteras. Det finns inga färdiga listor med typiska drag för varje textgenre, utan föremålen för analys väljs utgående från exempeltexterna.

Att producera texter steg för steg

Muntliga, skriftliga och multimediala texter produceras steg för steg, till exempel genom att samla idéer, planera, göra en disposition och bearbeta.

Intertextualitet

Intertextualitet innebär en texts relation till en annan text eller andra texter. Att uppfatta relationer mellan texter skapar glädje hos läsaren. På internet syns intertextualitet också i form av länkar.

Retoriska uttrycksmedel

Talet och språket är centrala i kommunikation mellan människor, men vid kommunikation används också alltid icke-verbala uttryckssätt och kroppens yttre resurser, såsom rum, tid och hjälpmedel. Att använda retoriska uttrycksmedel innebär att använda muntliga uttrycksmedel (innehåll, tydlighet, rytm, intonation osv.), kroppsspråk (rörelser, ställningar, gester, miner osv.), rum (placering, avstånd, rörlighet), tid (rytm, pauser osv.) och hjälpmedel (rekvisita, dräkter, visuella hjälpmedel osv.) enligt situationens krav, antingen vid kommunikation, framträdanden eller i drama.

ÅRSKURS 7–9

Anförande

Anföranden kan vara spontana, situationsbundna (hälsnings-, tack-, gratulationstal osv.) eller planerade (inledningsanförande, muntlig rapport, projektpresentation). Syftet med planerade anföranden kan vara t.ex. att informera, demonstrera, påverka eller inspirera. I inspirerande tal används ofta berättelser för att skapa emotionella band till ämnet, t.ex. Varför ska vi hjälpa flyktingar, som bor så långt borta? – berättelser om enskilda människor och deras öden.

Lässtrategier

Med lässtrategier avses arbetsmodeller och tekniker som hjälper läsaren att förstå, minnas och behandla texten. Lässtrategier ska tränas innan man läser (ställa upp mål för läsandet, skumläsa texten, aktivera tidigare kunskap), medan man läser (uppfatta det centrala i texten, förutspå, följa upp förståelsen, dra slutsatser) och efteråt (sammanfatta, dra slutsatser, utvärdera förståelsen). Lässtrategier hjälper läsaren att medvetet planera, följa upp, reglera och utvärdera sin egen förståelse.

Läsarkritiska frågor

Exempel: Var kommer texten ifrån? Vem är upphovsman? Ur vilket eller vems perspektiv behandlas frågan? Vem kommer till tals i texten? Vilka perspektiv eller röster kommer inte fram i texten? Försöker upphovsmannen påverka en viss fråga eller vissa personer? På vilket annat sätt hade frågan kunnat behandlas? Förmedlar texten attityder eller värderingar? Kan upphovsmannens språkliga eller visuella val ha några konsekvenser?

Att öva sig att producera texter steg för steg

Muntliga, skriftliga och multimediala texter produceras steg för steg, till exempel genom att samla idéer, planera, göra en disposition, be om respons, bearbeta, finslipa och publicera.

Element i skriftspråket

Typiska element i skrivna texter är till exempel helhetsstruktur, rubricering, styckeindelning och textbindning.

Fraseologi

Verbet utgör satsens kärna. De övriga orden bildar fraser som kan bestå av ett eller flera ord. En fras består av ord som innehållsmässigt hör ihop och skapar en gemensam betydelse, till exempel/Lilla Lisa/har/nya skor/på fötterna. Orden i en fras bildar oftast en sammanhängande sekvens, dvs. orden följer efter varandra. Varje fras har ett huvudord (Lisa, skor, fötterna). I fraser med flera ord kompletteras ordet med bestämningar (lilla, nya). Fraseologi är viktigt i synnerhet då man studerar satsdelar och analyserar satser utgående från fraser, inte ord. Fraseologi är till hjälp också i skrivundervisningen. Det viktigaste är att eleverna förstår vilka ord som hör ihop och hur de fungerar i satsen. Det är inte nödvändigt att lära sig namne de olika frastyperna.