Förklaring

Tänkandet baserar sig på att begrepp formas och att slutsatser dras, men för det mesta inriktas vårt tänkande på förklaring av fenomen. Målet är att förstå händelser och gärningar. Att förstå en förklaring ger tanken aktivitet, rörlighet och säkerhet. En logisk förklaring berättar om orsaken. Logiska förklaringar känner vi bäst till från matematiken. Frågan ”av vilken orsak?” besvaras med ett kausalt svar som förklarar förhållandet mellan orsak och verkan. En kausal förklaring gör det möjligt för oss att förutspå saker, och den kausala förklaringen förutsätter att förhållandet tid–rum analyseras för de fenomen som skall förklaras, att orsak skall komma före verkan osv. En intentionell förklaring klargör syftet. Problemet med en intentionell förklaring är dock dess begränsade användningsområde. Vi får en kausal förklaring till varför en boll rullar (Ville sparkade den), men när det gäller en människas gärningar ges ofta en intentionell förklaring (Ville sparkade bollen för att göra mål). Det finns dessutom många fall som ligger i gränslandet mellan dessa två förklaringstyper (Flyger svalorna till Finland för att visa att sommaren har kommit?).

Det centrala i tänkandet är att det är en förmåga som man kan både träna upp och lära sig. Läraren bör därför inte nöja sig med att beundra det som klassens bäste tänkare presterar eller finkänsligt ignorera den mindre skicklige elevens misstag, utan båda två skall få tillräckligt med stimulans. Begreppen utgör det område där den vuxne bäst kan hjälpa till. Läraren bör se till att eleverna förstår de grundläggande begreppen, och de teoretiska begreppen bör utvecklas medvetet. Lågstadieelevernas språkliga färdigheter kan variera enormt, och begreppsbildningen hänger samman med utvidgningen av ordförrådet och med inlärningen av språkliga strukturer. En resonerande inställning får eleverna att tala och underlättar tolkningen av olika begrepp. Extra stöd av läraren för att utveckla tänkandet kan behövas bland barn med ett annat modersmål samt tvåspråkiga barn, eftersom lågstadieåren är den viktigaste tiden för att utveckla språket och tänkandet

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.