Tänkande

Då vi tänker kombinerar vi helt enkelt tankar till nya tankar. Tänkandet består av delområden som minnet, bearbetning av information, förmåga till kritiskt tänkande, kreativitet, problemlösning, beslutsfattande och intelligens. Ett idealiskt tänkande utgör en kombination av intellektuellt ansvar, dvs. förmågan att se kritiskt på saker och ting, och intellektuell nyfikenhet, dvs. kreativitet. Förmågan att tänka kritiskt är en färdighet som måste övas upp. En kritisk attityd kännetecknas av intellektuellt ansvar, viljan att dra slutsatser, viljan att analysera egna och andras tankar samt av en strävan efter sanning. Kreativitet och kritiskt tänkande är nödvändigt då problem skall lösas och beslut fattas. Den viktigaste förmågan är inte att kunna lösa färdiga problem, utan förmågan att identifiera centrala problem och att våga ställa frågor. Det finns många definitioner av intelligens. Det mest centrala är ändå förmågan till intelligent tänkande, eftersom en tänkande person kan lära sig att hantera gränserna för sin egen kapacitet, precis som om dessa gränser vore yttre problem som kan övervinnas.

Tänkande är en verksamhet, något man gör. Endast övning ger färdighet. En och samma person bör lära eleverna också annat än enbart tänkande. Då genomsyras all undervisning och inte bara vissa lektioner av den verksamhet som skall utveckla tänkandet. Att utveckla sitt tänkande innebär att sammankoppla form och innehåll bättre än tidigare. All kunskap som man skall lära sig borde byggas upp så att det främjar förmågan att tänka abstrakt samt förmågan att se samband. Kunskap och tänkande hör ihop, och en av skolans avsikter med att utveckla tänkandet är naturligtvis att inlärningen skall bli effektivare.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.