Fiktivt exempel 

1. Skapa en kontext
Temat är skolan. Läraren berättar om sin egen skola eller läser upp en beskrivning av t.ex. skolan på 50-talet. Läraren får igång diskussionen genom att tillsammans med barnen lyfta fram någon tankeväckande eller intressant aspekt i berättelsen som behöver förklaras närmare, eller som överlag är intressant i den egna skolan eller i skolan i allmänhet.
2. Problemet definieras
Eleverna är färdigt indelade i grupper om fyra. I grupperna finns en ordförande vars uppgift är att ge ordet till de andra och en sekreterare, som skriver upp beslut eller lägger dem på minnet om det inte finns någon skrivkunnig person i gruppen. Grupperna har fem minuter tid på sig att välja ett intressant ämne för en undersökning om skolan. Var och en får föreslå ämnen, och den rubrik som alla kan tänka sig väljs ut. Gruppen bestämmer sig för att det problem som den vill undersöka är ”Hurdan är en bra skola?". (Alternativ skulle kunna vara: Var det tråkigare eller trevligare i skolan förr? Varför skrev man förut med stålpenna? Vad är likadant eller annorlunda i vår skola jämfört med den skola som läraren gick i? Har det alltid funnits skolor? Finns det skolor i andra länder?)
3. Brainstorming, lösningsmodeller byggs upp
Gruppen har en diskussion där var och en för fram sin syn på vad som kännetecknar en trevlig skola. Dessa åsikter sammanfattas till ett gemensamt förslag för vad som är utmärkande för en trevlig skola och vilka förhållanden som råder i den. "En trevlig skola är en där ingen retas och alla trivs."
4. Inlärningsmålen fastställs
Gruppen diskuterar hur den kan ta reda på om en trevlig skola verkligen är sådan som gruppen har beskrivit den. Lärarens hjälpkan vara nödvändig.
"Det beror på vem man frågar, man måste fråga ganska många." -> intervjuer -> eleverna frågar elever, rektorn, föräldrarna och förbipasserande. Ett enkelt frågeformulär utarbetas, t.ex.: ”En trevlig skola är en där ingen retas och alla trivs: ja/nej/kommentarer.” Antalet ja- och nej-svar kan räknas ihop och kommentarerna kan läggas på minnet eller antecknas, antingen med hjälp av symboler, genom att man ritar eller skriver upp dem eller till och med genom att eleverna talar in dem på band.
5. Självständigt arbete
Eleverna genomför intervjuerna individuellt eller i par och analyserar sitt material genom att räkna antalet ja- och nej-svar och genom att sammanfatta de vanligaste kommentarerna. Det är bra om gruppen går igenom vilka erfarenheter som gjorts under den första intervjun och om gruppen tillsammans funderar över hur man skall gå tillväga. Eleverna kanske vill ha närmare information om intervjuteknik av läraren, t.ex. hur många de borde intervjua, vilken klass elever de kan intervjua och när, hur de får tag på rektorn, hur de skall tilltala förbipasserande, hur de skall räkna ihop svaren osv.

6. Att presentera det man lärt sig och utvärdering
När allt material har analyserats skall gruppen sammanfatta resultatet. Slutresultatet kan t.ex. lyda: "Ja, enligt en större intervjuundersökning är en trevlig skola en sådan skola där ingen retas och alla trivs, men ganska många säger också att man måste lära sig något." Gruppen funderar över hur inlärningsaspekten skall beaktas och vilken sorts undersökning om inlärning man skulle kunna göra i ett senare skede. Är inlärning en del av trivseln, eller något helt annat? Ett tema för vidare undersökningar kan vara hur man gör skolan trevlig. Vad behövs för trivseln? Hur kan man förebygga mobbning? Resultatet och tankarna om hur man kan gå vidare presenteras för hela klassen och det kan ge upphov till en längre diskussion. Lärarens hjälp kan behövas då slutresultatet skall sammanfattas och skrivas ned.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.