Utgångspunkter

Som utgångspunkt för undervisningen används problem ur det verkliga livet. Problemen skall vara löst definierade och inte kunna lösas på ett stereotypt sätt. Det bästa är att utgå ifrån sådana frågor som eleverna själva fört fram på eget initiativ. Frågor kan också uppstå till följd av aktuella händelser eller berättelser. Läraren har rollen som tutor eller tränare och hjälper barnen i gruppaktiviteterna och hjälper barnen att förstå den egna tankeprocessen och att söka nödvändig information. Lärarens uppgift är att bygga upp ramarna för studierna och tillsammans med barnen fylla ramarna med det viktiga innehåll som man tillsammans skall undersöka. Inlärningen och kunskaperna byggs upp via den sociala interaktionen i gruppen. De viktigaste målen är att utveckla grundläggande färdigheter som förmågan att kunna utvärdera, dra slutsatser, hitta information och samarbeta samt den individuella uthålligheten när det gäller att lösa problem. Faktainlärningen är en biprodukt av denna process. Det viktigaste i undervisningen i livsåskådningskunskap, och särskilt för yngre elever, är principen "litet, men grundligt". Läroplanen för nybörjarundervisningen innehåller inga obligatoriska avsnitt som alla borde hinna gå igenom.

Undersökande inlärning kan innehålla följande skeden:

1. Att skapa en kontext
Eleverna bekantar sig med den situation som man sedan utgår ifrån. Man bör från första början se till att eleverna behärskar de termer som behövs. De yngre elevernas basordförråd och språkkunskap varierar, så även vanliga ord kan behöva förklaras.

2. Problemet definieras
Eleverna utgår från de intryck de fått och funderar i grupp på vilken fråga som skall bli gruppens gemensamma uppgift eller som skall bli föremål för gruppens intresse. Grupperna kan ha en ordförande och en sekreterare. För att grupperna skall nå fram till ett slutresultat bör läraren sätta en tidsgräns för formuleringen av frågorna.

3. Brainstorming, lösningsmodeller byggs upp
Grupperna ger olika lösningsförslag, vilket visar vilka kunskaper som redan finns inom gruppen. Utgående från idéerna utformar gruppen en hypotes, en tanke om hur och varför problemet skall lösas, vilka förhållandena mellan orsak och verkan är osv.

4. Inlärningsmålen fastställs
Gruppen utgår från lösningsmodellerna när de funderar på inlärnings- och utforskningsuppgifter. Vad skall man ta reda på, och hur, så att man får veta om gruppens hypotes är korrekt?

5. Självständigt arbete
När gruppen har fördelat uppgifterna mellan medlemmarna, skall var och en utföra sin uppgift. Det egna bidraget till undersökningen kan vara att söka information i texter, söka fram bilder, göra intervjuer eller få hjälp med fakta av läraren.

6. Att presentera det man lärt sig och utvärdering
Gruppen bör träffas och se till att alla gruppmedlemmarnas uppgifter framskrider. I gruppen kan eleverna utveckla nya idéer, ge varandra råd, ställa mer precisa frågor osv. Då gruppmedlemmarna blir klara med sina uppgifter, sammanställs uppgifterna till en helhet som innehåller svaret på det problem gruppen har tagit ställning till. Samtidigt gör gruppen en utvärdering av hur undersökningen har lyckats, jämför med den ursprungliga hypotesen osv. Undersökningen presenteras i sin helhet inför klassen.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.