Sanningsälskarna

När grekerna spred ut sig mot Medelhavet hade de stött på nya och för dem förunderliga ting. De träffade människor som talade, klädde sig och trodde annorlunda än vad de själva gjorde. I Mindre Asien, närmare bestämt Jonien, råkade de på trosuppfattningar som de tidigare inte hade känt till. Samtidigt blev de bekanta med vishetstraditionen i Mesopotamien, som i mångt och mycket överskred deras egna kunskaper. I de välbärgade städerna kunde många fria män ägna sig åt filosoferande och forskning. På det viset togs de första stegen på sanningsälskandets och vetenskapens, det vill säga filosofins område på 500-talet  f. Kr.

De joniska filosoferna ville framför allt förstå hur världen hade uppstått och av vilka ämnen den bestod. De nöjde sig inte med de svar som gavs i de religiösa legenderna utan ville reda ut saken med hjälp av sitt eget förstånd och sina egna erfarenheter.

Efter perserkrigen var den filosofi som grundade sig på resonemang och tvivel särskilt aktuell i Aten, vars rikedom lockade till sig representanter för olika områden. Stadens diskussions- och argumentationstradition gynnade det fria tänkandet och filosoferandet. Utövandet av och undervisningen i retorik inspirerade till filosoferande, dvs. till att fundera på och undersöka människans och världens väsen.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.