Sammansatt klass, klasslös undervisning, kkurser?

Om det i skolan endast finns några få elever som skall undervisas i livsåskådningskunskap, sätts gruppen samman av elever från olika klasser. Pedagogiskt sett är det motiverat att eleverna som får nybörjarundervisning utgör en egen grupp, eftersom icke läskunniga nybörjare behöver mycket hjälp av läraren och lektionerna inte samtidigt kan göras intressanta för eleverna i de högre klasserna. Om timresurserna är små kan man dock inte alltid göra på detta vis. Då man fördelar små timresurser bör man dock minnas att eleverna i livsåskådningskunskap har rätt att få en gedigen undervisning som uppfyller målen för ämnet, och denna rätt bör man inte avstå från till förmån för någon grupps intressen. En orättvis gruppindelning är lika komplicerad i livsåskådningskunskap som i andra läroämnen.

Kurser

Undervisningen i livsåskådningskunskap har alltid ägt rum i sammansatta grupper med elever från två eller flera olika klasser. Enligt gamla planer skulle undervisningen i sammansatta grupper genomföras i form av växelkurser, dvs. så att lärokurserna för klasserna 1, 3, 5, 7 och 9 skulle arrangeras under läsår som inleddes jämna årtal, och under läsår som inleddes ojämna årtal skulle således lärokurserna för klasserna 2, 4, 6, 8 och 9 arrangeras.

De nya grunderna för läroplanen har placerat in profilen för goda kunskaper vid slutet av femte klassen, vilket gör att lärokursen nu indelas i två delar. Helheten för yngre elever omfattar klasserna 0–5 och undervisningen för äldre elever gäller klasserna 6–9. Sammansatta grupper och växelvis kurser fungerar bäst då den grundläggande utbildningen arrangeras systematiskt, så att eleverna i brytningspunkten mellan klass 5 och 6 inte behöver undervisas i samma grupp.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.