Samordnad undervisning

Skolan undervisar i religion, och elever som inte hör till något religionssamfund deltar enligt religionsfrihetslagstiftningen inte i denna undervisning. Detta begränsar möjligheterna till samordnad undervisning. Skolstyrelsen har 1989 utfärdat anvisningar om detta. I anvisningarna nämns följande principer:

  • Religion kan ingå i den samordnade undervisningen endast om alla elever deltar i religionsundervisningen.
  • Eleverna får i samband med den samordnade undervisningen inte övertalas till att delta i undervisningen i ett åskådningsämne som de inte heller annars deltar i.
  • I den samordnande undervisningen skall religion och livsåskådningskunskap arrangeras under separata lektioner och de frågor som tas upp inom ramarna för den samordnade undervisningen kan behandlas ur respektive ämnes synvinkel.

Eftersom eleverna i en grupp i livsåskådningskunskap ofta går i olika klasser, kan undervisningen inte arrangeras enligt någondera klassens samordnade undervisning eller utgående från klassens övriga arbete. Däremot kan de erfarenheter som varje elev har av skolan och den egna klassen fungera som en naturlig utgångspunkt för undervisningen. Läraren i livsåskådningskunskap bör i mån av möjlighet delta i planeringen av arbetet i olika klasser så att undervisningen i livsåskådningskunskap har tillräckliga beröringspunkter med det övriga arbetet i klasserna. Ett enhetligt samarbete kan göras kring t.ex. större frågor, i samband med fester osv. Livsåskådningskunskapsgruppens verksamhet skall ändå inte bli en sorts resurstid som kan utnyttjas för andra läroämnen eller klasser, utan gruppen och undervisningen har sina egna separata mål. Å andra sidan skall undervisningen i livsåskådningskunskap heller inte vara någon sorts hemlig klubb för några få utvalda, utan eleverna i livsåskådningskunskap skall kunna göra en egen insats för skolans gemensamma verksamhet.

När det gäller den samordnade undervisningen och livsåskådningskunskapen finns det även ett annat problem. Eftersom vår kultur i huvudsak är religiös, väljs teman och projekt för den samordnade undervisningen lätt ur religiös synvinkel. En undervisning som är uppbyggd på detta sätt kanske inte bokstavligen kränker livsåskådningskunskapselevernas religionsfrihet, men den stöder heller inte dessa elevers utveckling av den egna identiteten. Om det är många som undervisas i livsåskådningskunskap är det motiverat att inom den samordnade undervisningen undvika teman som t.ex. kyrkliga högtider eller hembygdens religiösa traditioner, eftersom eleverna i livsåskådningskunskap då tvingas behandla sådana frågor som inte är bekanta för dem från den egna livsmiljön.

Text: Satu Honkala, Kimmo Sundström ja Ritva Tuominen. Översättning : Jessica Vikfors.