Arbetarskydd och säkerhetsfostran i slöjd

En trygg lärmiljö och arbetarskydd är ett centralt innehåll i undervisningen i slöjd. Arbetarskydd är en del av varje elevs personliga slöjdprocess och en trygg lärmiljö ger för sin del möjlighet till säkerhet i arbetet. Lagen om grundläggande utbildning (628/1998), räddningslagen (378/2011), arbetarskyddslagen (738/2002) och lagen om unga arbetstagare (998/1993) samt föreskrifter och regler om unga arbetstagare förpliktar utbildningsanordnaren och skolans personal att se till att lärmiljön är trygg för eleverna och personalen. Undervisning i arbetarskydd som en del av säkerhetsfostran grundar sig på arbetarskyddslagar och -bestämmelser.

Säkerhetsfostran

Det pedagogiska målet för säkerhetsfostran är att skapa en atmosfär där eleverna tillägnar sig trygghetsfrämjande attityder (Lindfors 2012). Samspelet mellan läraren och eleverna spelar en central roll för utvecklandet av arbetarskyddet. Trygga arbetsmodeller skapas genom kommunikativt sampel mellan lärare och elever. Då lärarna och eleverna kan lita på varandra, skapas en god och konstruktiv atmosfär. En god social atmosfär bidrar också till och stärker arbetarskyddet (Kemppinen & Koskivirta 2015). Säkerhetskultur omfattar individens föreställningar, värderingar, attityder och roller samt på organisationsnivå regler, normer, växelverkan, atmosfär och handlingsmönster. Säkerhetskulturen bestämmer hur trygg lärmiljö läroanstalten erbjuder och hur man lyckas få eleverna att fästa avseende vid en trygg verksamhetskultur (Lindfors 2012). En trygg lärmiljö i slöjd är en samverkande helhet bestående av säkerhetskultur och säkerhetsfostran (figur 1).

FIGUR 1. En trygg lärmiljö i slöjd är en samverkande helhet bestående av säkerhetsfostran och säkerhetskultur (Lindfors 2014).

Trygg lärmiljö

Utgångspunkt för arbetarskyddet är den fysiska lärmiljön, som i slöjdundervisningen lagstiftningsmässigt jämställs med arbetsmiljön i arbetslivet. De fysiska arbetslokalerna (arbetsbänkar och arbetsställen, ergonomi), maskiner och apparater med korrekta skydd och säkerhetsområden samt arbetsredskap och material (också kemikalier) inklusive arbetsmetoder utgör grunden för lärmiljön. Läraren ska genom sina pedagogiska lösningar se till att eleverna kan och har möjlighet att arbeta tryggt. För att eleverna ska lära sig arbeta tryggt är det viktigt att introducera och handleda dem (figur 2). Genom introduktionen tillägnar de sig både de kunskaper och färdigheter som det aktuella arbetet förutsätter och värderingar och attityder som ansluter till tryggt arbete.

Vad omfattar introduktionen?

  • Värderingar

  • Attityder

  • Kunskaper

  • Färdigheter

  • Hur arbetsredskap, maskiner, apparater fungerar
  • Användning av skyddsutrustning
  • Säkerhetsområden
  • Användning av eventuella arbetsredskap och hjälpmedel
  • Användning av personlig skyddsutrustning
  • Trygga arbetssätt
  • Fastsättning av delar
  • Störningsfritt arbete
  • Inledande och avslutande av arbeten
  • Tillvägagångssätt i en störningssituation
  • Underhåll/service
  • Anmälan om fel och brister

FIGUR 2. Centralt innehåll i introduktionen (Lindfors 2014)

De pedagogiska lösningarna ska väljas ändamålsenligt enligt elevernas ålder och har således stor betydelse för hur eleverna uppför sig och arbetar. Innehållet i introduktionen varierar beroende på situationen. Introduktionen stöds med anvisningar anpassade till elevernas ålder (t.ex. åskådliggörande arbetsbeskrivningar, handledningsvideor och säkerhetsanvisningar för varje maskin). Den psykosociala aspekten av tryggheten i lärmiljön återspeglas i att eleven utgående från ändamålsenliga pedagogiska lösningar kan arbeta meningsfullt i samverkan med både andra elever och läraren.

Säkerhetsansvar

De näst flesta olyckorna i skolan inträffar i slöjden. Därför är det viktigt att regelbundet genomföra egenkontroll och bedöma riskerna i lärmiljön. Det finns olika hjälpmedel som kan användas vid riskbedömningen (t.ex. Inki, Lindfors & Sohlo 2011; Käsityön työturvallisuusopas, TAO-portalen för Lärarförbundet för tekniska ämnen). Det ska finnas en ansvarig lärare för varje lärmiljö i slöjd. Också eleverna ska enligt sin ålder ges möjlighet att delta i utvärderingen och utvecklandet av säkerhetskulturen. Det är viktigt att läraren identifierar elever som förhåller sig annorlunda till faror och risker (se t.ex. Somerkoski 2012; Tuomainen 2013). Utmaningar som gäller arbetarskyddet i slöjd kan anknyta till elevernas attityder, anvisningar och övervakning, elevgruppernas handlingsmönster, storlek och inbördes relationer, ordning och reda, tidsanvändning eller oförutsedda faktorer (Brusila 2013; Leino & Vainionpää 2015). Det är viktigt att eleverna aktivt deltar i t.ex. planeringen av tryggt arbete, bedömningen av risker, rapportering av säkerhetsavvikelser och säkerhetsvandringar för att de ska ha en aktiv roll i att upprätthålla och utveckla en trygg lärmiljö. Detta kallas säkerhetsansvarig säkerhetsfostran i slöjd (Kallio 2014), som hjälper eleverna att förstå och hantera risker. På det viset blir säkerheten en aktiv del av varje elevs slöjdprocess.

Källor

Inki, J., Lindfors, E. & Sohlo, J. 2011. Käsityön työturvallisuusopas. Perusopetuksen teknisen työn ja tekstiili-työn opetuksen. Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:15
Kemppinen, M. & Koskivirta, V. 2015. Sosiaalisen ilmapiirin yhteys työturvallisuuteen perusopetuksen käsityön opetuksessa. Turun yliopisto. Kasvatustieteen tiedekunta. Pro gradu -tutkielma.
Leino, M. & Vainionpää, J. 2015. Läheltä piti vai pitikö? Läheltä piti –tilanteiden ja tapaturmien tiedonkeruu työturvallisuuskulttuurin kehittäjänä pedagogisessa ympäristössä. Turun yliopisto. Kasvatustieteen tiedekunta. Pro gradu –tutkielma.
Lindfors, E. 2014. Perehdyttämisen opetusmateriaali. KSS3-opintojakso. Käsityökasvatuksen syventävät opinnot. Turun yliopisto.

Litteratur och länkar som berör arbetarskydd i slöjd:

Eila Lindfors
Professor i slöjdpedagogik
Docent, konst- och färdighetsämnen
Åbo universitet, Institutionen för lärarutbildning, Raumo