Kollaborativt lärande, att delta, påverka och kommunicera genom slöjd

Kollaborativ slöjdundervisning

Kollaborativt lärande innebär att en grupp elever arbetar tillsammans med en uppgift. I slöjdundervisningen kan en hel slöjdprocess (idéproduktion, planering, tillverkning, utvärdering) eller en del av processen, till exempel planeringen, genomföras gemensamt. Kollaborativt lärande lyckas bäst genom olika projekt och bidrar också på ett naturligt sätt till samarbete med olika läroämnen.

Förutsättningen för kollaborativt lärande är att eleverna känner samhörighet. Begreppet samhörighet syftar på nätverk och kopplingar mellan olika människor, som förenas av ett gemensamt intresse och någorlunda samma mål. Så är inte alltid fallet i skolan. I skolan är det läroplanen och läraren som bestämmer målen och hur de ska nås. Att eleverna arbetar i grupper, leder inte nödvändigtvis till att de känner samhörighet.

Det är lärarens uppgift att skapa en trygg, accepterande och förtrolig lärmiljö för att möjliggöra kollaborativt lärande. Eleverna måste kunna dela sina tankar och komma till tals utan rädsla. De måste förstå andras synpunkter och acceptera olikhet. Att sätta sig in i andras situation och se saker ur olika perspektiv går att öva till exempel med hjälp av drama. I planeringsprocessen kan man välja uppgifter som ger eleverna möjlighet att berätta något om sig själva för varandra.

Det är också bra om läraren medvetet tonar ner sin maktposition och ger eleverna en aktiv roll i lärprocessen, också i planeringen av undervisningen. Då eleverna får större frihet att till exempel välja teman i undervisningen, är det lättare att ställa upp mål som alla accepterar.

Exempel på kollaborativ slöjdundervisning

  1. Produktinriktad slöjdundervisning, där en del av slöjdprocessen genomförs självständigt och en del gemensamt. Formgivning och teknologi betonas. Eleverna bildar planeringsgrupper, som har som uppdrag att komma med idéer och tillsammans planera en interaktiv produkt som förbättrar livsmiljön för ett valt objekt och en vald målgrupp. Det kan också vara en fiktiv produkt. Informationssökningen, idéproduktionen och den visuella planeringen genomförs i grupp. Prototyperna framställs självständigt och bland dem väljs en gemensam, som var och en självständigt utvecklar till en produkt. Man går tillsammans igenom produktberättelsen och utvärderar produkten med hjälp av kamratrespons. Processen dokumenteras till exempel med fotografier och videor så att en av gruppmedlemmarna i tur och ordning ansvarar för dokumenteringen. Dokumenteringen kan också läggas ut på nätet så att andra kan se den. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknik är det lätt att samarbeta också med andra skolor, vilket ytterligare vidgar det kollaborativa perspektivet.
  2. En undervisningshelhet som betonar alstret och slöjden som uttrycksmedel, där alla delar av slöjdprocessen genomförs gemensamt av hela klassen. Uppgiften är att skapa ett folkkonstverk i den byggda miljön, där man med hjälp av människofigurer lyfter fram den aktivitet som kännetecknar platsen.

I idéfasen bekantar sig eleverna i grupper med folkkonst och väljer platsen för verket gemensamt genom att vandra och diskutera i omgivningen. Figurerna skapas genom att tillsammans föreställa sig hurdana människor som rör sig på platsen och vad de gör. Eleverna väljer gemensamt vilken vardagssituation verket ska beskriva och alla grupper planerar egna figurer för situationen. En stillbild produceras så att en medlem i gruppen intar en för figuren typisk position i den valda situationen, varefter följande figurer kommer in i situationen. Ett fotografi av situationen fungerar som plan för verket.

Varje grupp producerar en egen plan, som med bilder, ord eller kanske ljud beskriver vilket slags figur man ska framställa. Att kombinera arbetssätt inom textilslöjd och teknisk slöjd fungerar utmärkt i en sådan helhet, liksom även att använda olika återvinningsmaterial. Tekniker och material kan begränsas på förhand, likaså storleken på figurerna. Avslutningsvis bygger eleverna upp stillbilden på den valda platsen. Ett gemensamt utvärderingssamtal kan hållas. Genom att använda skolans och elevernas egna mobilapparater kan hela processen effektivt dokumenteras med bilder, ljud och video och presenteras inför publik.

Att delta, påverka och kommunicera genom slöjd

Att delta, påverka och kommunicera bildar en kontinuitet i slöjdundervisningen, där målet är att förändra saker, påverka, ta ställning och ge eleverna möjlighet att få sin röst hörd i frågor som är viktiga för dem. Att delta är en aktiv handling, där man blir en del av något, tar upp olika aspekter och uttrycker sin egen åsikt – med hjälp av slöjd.

Det finns många olika frågor man kan påverka, men det viktiga är att frågan anknyter till verkligheten i elevernas vardag. I bästa fall kommer eleverna själva på vad de vill påverka. Lämpliga teman kan vara till exempel förbättring av närmiljön, skolbyggnadens dåliga skick, stängning av hälsostationen, lekparkernas skick, önskan om skatepark, oetisk massindustri eller överdriven användning av plast. Ett välbekant sätt att delta och påverka i slöjdundervisningen är att tillverka produkter till olika välgörenhetsorganisationers kampanjer. Att organisera och delta i olika evenemang är också ett utmärkt sätt att åstadkomma upplevelser av delaktighet och samhörighet.

Förutom produkter kan man också skapa ställningstagande alster som belyser problem i närsamhället. Man kan till exempel göra en installation, där man bygger avkopplande rastplatser, stolar och hänggungor i en närbelägen skog. Om biblioteket hotas av stängning, kan man ordna en demonstration och framställa banderoller och böcker med slöjdmetoder. Slöjdarbete kan i sig vara ett ställningstagande för en hållbarare livsstil. Att virka i ett köpcentrum får både virkaren och förbipasserande att reflektera över konsumtion och betydelsen av praktiska färdigheter.

Förutom elevgruppens egen upplevelse är det också viktigt hur man syns och kommunicerar med andra. I planeringsfasen ska särskild vikt fästas vid hur det tänkta budskapet ska materialiseras. Ska produkternas eller alstrens budskap vara ett direkt ställningstagande i textformat, ska figurer och symboler användas eller ska det möjligen kopplas till eller diskret integreras med den aktuella platsen. Färgerna har sina egna betydelser, likaså stämningar, ytor och rytmer. Man kan också kommunicera genom materialval. Plast och olika material som anses som skräp kan användas i alster som tar upp avfallsproblemet, reparation av trasiga cyklar tar ställning mot privatbilismen, eller varför inte för motion, och ett noppigt trikåplagg tar ställning mot massmodeindustrin.

För att budskapet ska få större spridning kan man använda olika webbtjänster, där evenemanget/ställningstagandet dokumenteras och också andra inbjuds att delta. Vid användningen av olika tjänster är det viktigt att vara noggrann i fråga om användarvillkor, datasekretess och upphovsrätt. Det är bra att diskutera dessa med eleverna. Hjälp och stöd finns av få av de lokala ikt-experterna och på lärarnas ikt-forum.

Miia Collanus
universitetslektor
Tammerfors universitet, Enheten för pedagogik