Mångsidiga lärmiljöer i slöjdundervisningen

Lärmiljötänkande ställer eleven och lärandet i fokus, inte längre läraren och undervisningen. I slöjdundervisningen omfattar lärmiljön mycket mera än slöjdsalarna. Lärmiljön ska återspegla relationen till det omgivande samhället. Lärmiljöerna i slöjd återspeglade tydligt sitt samhälle på den tid då uppdelningen av arbetet i manligt och kvinnligt hörde till tidens anda. Det är bra att vara medveten om läroämnets genusrelaterade bakgrund. Lärmiljöerna i slöjd för årskurs 1–2, 3–6 och 7–9 beskrivs i läroplansgrunderna och tas därför inte upp här. Nedan följer iakttagelser gällande lärmiljöerna utgående från de fem perspektiv som kommer till synes i läroplansgrunderna.

Utrymmen för lärande

Lärandet sker överallt. Hela skolmiljön utvecklar elevens uppfattning om föremålen i vår byggda miljö och tekniker förknippade med dem. Enligt grunderna för läroplanen ska elevernas olika intressen och gruppsamverkan betonas. Hur ska elevinriktning och gruppsamverkan gå att genomföra utan den uppdelning i mjuka och hårda material, som skolans lokaler ofta utgår från? Att utesluta det ena innehållet borde väl inte längre vara möjligt. Enligt timfördelningen ökar timantalet i nybörjarundervisningen. Många skolor har inte möjlighet att använda slöjdklasserna inom nybörjarundervisningen. Skolan kan inrätta en separat verkstad med redskap för de lägre årskurserna, där också smutsigare arbeten är möjliga. Ett annat alternativ är att utrusta en mobil enhet, där redskap och material följer med. Att bygga en koja eller annars slöjda i naturen eller samarbeta med andra aktörer öppnar nya arbetsmöjligheter. Ifall kommunen inte beslutar att anslå extra timmar för undervisningen i slöjd i årskurs 7–9, lönar det sig att i mån av möjlighet utnyttja slöjdklasserna och slöjdlärarna i årskurs 7–9 också i undervisningen i årskurs 1–6. Att överföra funktionerna i textilslöjd till klassen för teknisk slöjd går ganska lätt i många skolor (se projektet Käsitäksää).

Platser för lärande

Det är bra att arbeta på olika sätt i de olika faserna av en hel slöjdprocess. En hurdan plats ger eleverna inspiration och idéer samt möjlighet att utbyta tankar om sina arbeten med varandra? Det är något som man kan fundera på i gemensamma inredningsprojekt i skolan eller klassen. Elevernas upplevelser av miljön och den byggda miljön kan mångsidigt utnyttjas i undervisningen, genom att elevernas egna eller skolans mobila enheter används för observation och informationssökning. Lärupplevelserna kan sparas i en blogg, vlogg, wiki eller portfolie. Genom att skaffa en actionkamera till slöjdklassen finns det möjlighet att få intressanta dokumenteringar av processerna i problemlösningsprojekt. För produktfotograferingen kan man skaffa ett hopfällbart ljustält och strålkastare. Det höjer märkbart kvaliteten på produktfotograferingen och främjar samarbete med de övriga läroämnena. Man kan också skaffa olika slag av tygbakgrund och en systemkamera för att göra bildbehandlingen och presentationen av innovationer mångsidigare. Man kan skapa arbetsbeskrivningar av lärarnas eller elevernas videor bakom en QR-kod på olika enheter, varvid lärmiljön även stödjer eleverna att komma ihåg och repetera det de lärt sig. Utöver en traditionell vitrin kan man skaffa en info-TV eller digital infoskärm till skolans lobby där produkterna presenteras. Då eleven kan presentera vad hen har gjort, har hen också lärt sig.

Grupper för lärande

Lärarna som undervisar i ämnet i fråga kan visa på fördelarna med kollaborativt lärande. I en lärande organisation samverkar man mångsidigt med varandra. Kollaborativa och ämnesintegrerade projekt mellan kamratgrupper, elever i olika åldrar och skolans externa parter öppnar också möjligheter till mångsidig analys av omgivningen. I slöjden ska kreativt experimenterande och utvecklande främjas. I en trygg atmosfär är det tillåtet att göra fel. En trygg virtuell miljö erbjuder exempelvis Pedanet eller MoViE (Mobile Video Experience), som bägge är sociala medietjänster utvecklade av finländska universitet och som ger möjligheter att skapa och dela gemensamma digitala berättelser. Lärmiljön ska erbjuda möjlighet att dra nytta av nya alternativ för att variera undervisnings- och lärprocessen. FabLab-konceptet (fabrication laboratory) som utvecklats på Massachusets Institute of Technology har tagits i bruk inom utbildningen över hela världen. FabLab är en mindre verkstad, där det utöver traditionella slöjdredskap finns t.ex. laserskärare, CNC-fräs, vinylskärare, brodersymaskin, 3D-skrivare och olika former av elektronik som kan användas för att testa prototyper. En laserskärare är ett exempel på ett multimateriellt verktyg. Med laserskäraren kan man bland annat skära robotdelar eller exakta schabloner för tygtryck och 3D-skrivaren producerar för sin del såväl en skjortknapp som ett lådhandtag. Användningen av dylika apparater anknyter till innehållet i såväl textilslöjd som teknisk slöjd och att tillägna sig nya kunskaper är lättare om man gör det tillsammans.

Aktiviteter för lärande

Perioderna i teknisk slöjd respektive textilslöjd kan planeras flexibelt. Det är viktigt att båda slöjdlärarna deltar i förberedandet och utvärderandet av slöjduppgifterna. Ett traditionellt kastrullunderlägg kan bli en multimateriell arbetsuppgift, om man inkluderar säkerhetsperspektivet. Vid användarorienterad planering söker man information och gör experiment genom att reflektera över miljö-, användar- och produktfaktorer som hänger samman med produktens användbarhet. Själva produkten kan tillverkas av filt, garn, trä eller metall. Ett gemensamt projekt behöver inte alltid anknyta till bägge innehållsområdena, men ett bra sätt att lära sig elektronikens grunder är till exempel med hjälp av e-textilier. Att ge eleverna möjligheter att uttrycka sig skapar välbefinnande och i bästa fall ökar de båda traditionerna av slöjd förståelsen för faktorer som påverkar livsmiljöns kvalitet. I samband med ett nytt skolbygge eller en renovering lönar det sig att fundera över hur slöjd kunde undervisas som en helhet med olika material.

Resurser för lärande

För att läraren ska ha tillräckligt med tid för att handleda elevens individuella process är det bra om undervisningslokalerna innehåller material som eleverna kan använda på egen hand, till exempel byggsatser för att öva sig i ellära och mekanik och utforska robotik, information om olika material, verktyg för att dokumentera samt inspirationskällor för att komma på idéer. Det är viktigt att arbetsredskapen är märkta och har en bestämd plats. Vissa saker är bra att alltid ha synliga på tavlan. Man kan också utveckla elevernas prismedvetenhet genom att öppet ange pris per enhet. Arbetet med den lokala läroplanen ger möjlighet att fundera på hur man pedagogiskt skapar en mångsidig lärmiljö i slöjd och vad målen och innehållet innebär. Läroämnet heter fortfarande slöjd, inte slöjdformgivning eller teknologi, men ska omfatta alla innehållsområden på ett mångsidigt sätt. För att undervisningen i slöjd ska utvecklas är det viktigt att slöjdlärarna samarbetar.

Källor

Kallio, M. 2014. Riskivastuullisuus turvallisuuskasvatuksen kulttuurissa Väitöskirja (monografia) Opettajankoulutuslaitos, Rauma, Käsityökasvatus. Annales Universitatis Turkuensis C 382
Kuuskorpi, M. 2012. Tulevaisuuden luokkahuone. Käyttäjälähtöinen muunneltava ja joustava opetustila. Väitös-kirja. Turun yliopisto, Kasvatustieteiden tiedekunta, Kasvatustieteiden laitos.
Konu A. 2002. Oppilaiden hyvinvointi koulussa. Acta Universitatis Tamperensis 887. Tampere.
Lindfors E. (2010). Käyttäjälähtöinen suunnittelu - oppilaiden kokemukset ja ideat innovaatioiksi. I: Tuula Laine, Tuomo Tammi (red.) Tutki, kehitä ja kokeile. Tampere: Tampereen yliopisto, 139–155. (Hämeenlinnan normaalikoulun julkaisuja 10).
Manninen, J. & Burman, A. & Koivunen, A. & Kuittinen, E. & Luukannel, S. & Passi, S. & Särkkä, H. (2007). Oppimista tukevat ympäristöt. Johdatus oppimisympäristöajatteluun. Opetushallitus, Helsinki
Nuikkinen, K. 2009. Koulurakennus ja hyvinvointi. Teoriaa ja käytännön kokemuksia peruskouluarkkitehtuurista. Väitöskirja. Tampereen yliopisto, Kasvatustieteiden laitos
Piispanen, M. 2008. Hyvä oppimisympäristö: oppilaiden, vanhempien ja opettajien hyvyyskäsitysten kohtaaminen peruskoulussa. Jyväskylän yliopisto, Kokkolan yliopistokeskus Chydenius.

Juha Jaatinen
klasslärare, slöjdlärare
byggnadsarkitekt, projektkoordinator och forskarstuderande