Slöjdundervisningen i samverkan med det omgivande samhället

Grunderna för läroplanen (LP2014, s. 147, 271, 431).

  • I årskurs 1–2 ska lärmiljön stödja slöjdens konkreta och praktiska karaktär och elevernas samspel med läraren, de andra eleverna samt med externa parter.
  • I årskurs 3–6 ska det praktiska lärandet stödjas med hjälp av undersökande projekt, över läroämnesgränserna och i samarbete med utomstående experter och gemenskaper. Besök på utställningar och företag används för att stödja och förstärka lärandet. Besöken utnyttjas i olika pedagogiska uppgifter.
  • I årskurs 7–9 är företagsamt lärande ett av målen för undervisningen i slöjd. Eleverna ska i slöjdundervisningen bekanta sig med företagsamt lärande, företagsamhet och föreningssamarbete genom presentationer, virtuellt och genom studie- eller företagsbesök. Undervisningen ska ta fasta på de praktiska färdigheternas betydelse i arbetslivet. Kulturinstitutionernas utbud ska utnyttjas som en idékälla.

Mångprofessionellt samarbete

Vid genomförandet av de uppgifter som beskrivits i det föregående ska man aktivt bedriva mångprofessionellt samarbete med externa parter. Det innebär att sakkunniga inom olika områden arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.

Strävan att föra elevernas erfarenhetsvärld och samhällets verklighet närmare skolpedagogiken beskriver en pedagogik som utnyttjar informellt lärande och som betonar olika lärmiljöer utanför skolan samt olika undervisningsmaterial och -verktyg som en central del av läroplanen. Till exempel olika bloggar och wikisidor på internet spelar en viktig roll då de unga studerar och bygger kunskap. Informellt lärande är möjligt, då man ger utrymme för det i skolarbetet. Det förutsätter för sin del en pedagogik, som i allt högre grad fokuserar på att stödja elevens lärprocess som helhet. Skolorna är formella lärmiljöer som erbjuder undervisning enligt läroplanen och de mål som fastställs i den. Till informella lärmiljöer hör bl.a. tjänster och verksamhet i museer, vetenskapscentra samt inom servicesektorn och näringslivet. I dessa miljöer växlar lärandet mellan målinriktat lärande och informellt, oplanerat lärande. Informella lärmiljöer kan vara vilka ställen som helst utanför den formella utbildningen. (Kumpulainen m.fl. 2010; InnoSchool 2010.)

I slöjdundervisningen kan informella lärmiljöer utnyttjas i synnerhet vid planeringen av en produkt eller ett alster, för att utveckla kunskapen om den omgivande materiella världen och vid utvärderingen av slöjdprocessen. Grunderna för läroplanen 2014 styr som helhet lärandet i riktning mot ett helhetsskapande och erfarenhetsbaserat lärande, där eleven ges möjlighet att stifta bekantskap med fenomen i den verkliga världen. Upplevelser i autentiska situationer främjar lärandet och uppmuntrar eleverna att vara aktiva i sin egen omgivning. Ett slöjdprojekt där samarbetsparterna är riktiga företag, organisationer och föreningar ökar motivationen och får de tilltänkta produkterna/funktionerna att kännas viktiga och verkliga. I det följande presenteras några exempel på mångprofessionellt samarbete i slöjdundervisningen.

Samarbete mellan skola och museum

Då skolans slöjdundervisning kombineras med externa lärmiljöer finns det många sätt att bedriva mångprofessionellt samarbete. Ett bra exempel är samarbete mellan en skola och ett museum: alla elever i årskurs 2 besöker huset Kirsti i Gamla Raumo. Avsikten med besöket är att eleverna i autentisk miljö ska få en uppfattning om hur livet i ett sjömanshus såg ut förr i tiden. Besöket ska fungera som inspirationskälla och väcka elevernas intresse. Eleverna kan under museibesöket fästa uppmärksamhet vid de mest märkliga saker och de ska naturligtvis tas upp på lektionerna efter besöket. Samtidigt går man igenom de viktigaste upplevelserna av besöket och utnyttjar dem i t.ex. en planeringsprocess.

Samarbete kring uppgift om hållbar utveckling

En lokal butik som säljer ungdomskläder i staden har då och då donerat osålda collegekläder till skolans slöjdundervisning. Eleverna ges som uppgift att planera nya användningsändamål för kläderna. Alla elever planerar under slöjdlektionerna en ”återvinningsprodukt” (t.ex. mössa, topp, väska, mjukisdjur, skjorta). För eleverna i årskurs 1–6 har skolan och FRK tillsammans ordnat workshopdagar om hållbar utveckling. I workshoparna får eleverna information om principerna för hållbar utveckling i fråga om textilier. Den praktiska delen består av stationsarbete där eleverna får pröva på klädvård och att förnya och återvinna kläder.

Tillverkning av slöjdprodukter tillsammans med företagare åt företagare

Ett exempel är samarbetsprojektet ”Min stad” som genomfördes av lärarstuderande tillsammans med företag. I projektet planerades och tillverkades slöjdprodukter som kan användas för att påverka den byggda miljön. Projektet gick ut på att producera reklamskyltar i samarbete med företagarna (köpmännen) i stadens centrum. De studerande intervjuade företagarna, planerade skyltarna och bestämde hurdana skyltar som skulle tillverkas tillsammans med företagarna. De studerande tillverkade skyltarna och företagarna stod för materialkostnaderna.

Källor

InnoSchool – välittävä koulu. OPPIMISEN VERKOSTOT, YMPÄRISTÖT JA PEDAGOGIIKKA (2010). R.Smeds, L. Krokfors, H. Ruokamo ja A. Staffans (red.)
Kumpulainen, K., Krokfors, L., Lipponen, L., Tissari, V., Hilppö, J. & Rajala, A. (2010). Oppimisen Sillat.
Kohti osallistavia oppimisympäristöjä. CICERO Learning, Helsingin yliopisto.
Niemelä, N. (2012). Opetusohjelmalla kohti kulttuuriperintökasvatuksen tavoitteita. Tutkielma opetusohjelman tuottamiseksi Rauman museon käyttöön. Pro gradu – tutkielma. Turun yliopisto, Opettajankoulutuslaitos, Rauma.

Jaana Lepistö
Universitetsforskare i slöjdpedagogik
Åbo universitet, Institutionen för lärarutbildning, Raumo