Muntliga övningar

Om man som lärare vill skapa ett talande klassrum gäller det att låta eleverna öva sig i att tala. Här presenteras en handfull exempel på muntliga övningar som man kan jobba med i klassrummet.

I banala poeters sällskap

Dikter lämpar sig utmärkt som redskap då man skall arbeta med muntliga övningar. Med hjälp av dikter kan man träna artikulation, pausering, ögonkontakt, kroppsspråk, röstanvändning och också koncentrera sig på framförandet.

I banala poeters sällskap är en övning där eleverna får arbeta parvis och skriva en dikt som är så banal som möjligt. För en gångs skull är det fritt fram att vältra sig i klichéer och banaliteter. För att hjälpa eleverna på traven kan man uppmana eleverna att skriva en överdriven kärleksdikt som dryper av tårar och känslor. Till slut röstar man fram den fånigaste dikten.

I banala poeters sällskap är en uppskattad övning eftersom kraven är helt andra än de brukar vara. Det muntliga kommer in i bilden då dikterna framförs. I denna övning brukar glädjen övervinna nervositeten. Eftersom eleverna tycker det är så roligt att läsa upp sina tokroliga dikter glömmer de bort sin blygsel.

I samband med övningen kan man diskutera och reflektera över vad det betyder att skriva banalt och klichémässigt.

Demonstrationer

Eleven ska i likhet med en försäljare som marknadsför sin produkt demonstrera något inför klassen. Detta något ska vara en process, dvs. eleven ska t.ex. inte visa upp sin cykel framför klassen utan visa hur man sköter om sin cykel på bästa möjliga sätt. Eleven får själv välja sitt ämne, och han eller hon ska med andra ord göra något konkret inför klassen, kanske visa hur man gör en festfrisyr, bakar bullar eller använder en golfklubba.

Eleven måste noggrant planera sin demonstration i förväg och avväga vilka skeden av processen som ska visas. Eleven måste ge akt på att det inte uppstår alltför långa pauser under demonstrationen. Denna övning ger eleven möjlighet att öva sig i att både tala och göra något samtidigt.

Att övertyga sin publik

Eleven ska hålla ett tal där han eller hon försöker övertyga sin publik. Eleven får ljuga så mycket han eller hon vill. Det gäller alltså att övertyga klasskamraterna om någonting, gärna något vansinnigt, t.ex. varför det är bra att cykla baklänges. Talet ska innehålla en inledning och en avslutning och dessutom ska eleven hänvisa till en påhittad forskare.

Man kan be eleverna att antingen hitta på rubriker åt varandra eller att hitta på rubriker åt sig själva. Det är inte meningen att talet ska vara alltför långt,  ca 3 minuter är lämpligt, och inte heller förberedelsetiden bör vara för lång,  max 10 minuter.

Exempel på sakrubriker: 

  • Kändisar i riksdagen – bra eller illa?

Exempel på plojrubriker:

  • Mitt liv som lyktstolpe
  • Därför är datorn manlig/kvinnlig

Retorisk analys

Det är viktigt att ta sig tillräckligt mycket tid för att analysera de föredrag som hålls i klassen. Analysen kan ofta räcka betydligt längre än själva anförandet. Ge alla i publiken en uppgift så att var och en också har ett ansvar för att lyssna aktivt. Lyssnandet kan gälla både formen och innehållet. Några i publiken kan iaktta hur talaren börjar och slutar sitt anförande. Några får i uppdrag att iaktta språket. Använder talaren för svåra eller för lätta ord och uttryck? Finns det några ord eller uttryck som inte passar i sammanhanget?  Varför i så fall? Var anförandet lagom långt? Kunde alla i klassen HÖRA vad talaren sade? Mer innehållsmässiga frågeställningar är bl.a. följande: Var föredraget intressant? Vilka känslor väckte det? Vilken var den röda tråden?

Denna analys kan i de lägre klasserna med fördel fokusera främst på innehållet, men senare också på formen. Retorik är ju både form och innehåll. Andra bra sätt att öva sig i retorik är att studera olika publicerade tal, t.ex. ”Clintons tal till folket” eller Earl Spencers tal ”Tal till en syster med sällsam utstrålning” med eleverna. Man kan t.ex. fundera på vad talaren egentligen vill säga och till vem han eller hon indirekt riktar sig.

Litterära diskussioner

En idé med litterära diskussioner är att eleven lär sig att leda en diskussion kring litteratur. Tanken bakom den här övningen är alltså att eleven inte enbart ska referera innehållet i den bok som han eller hon har läst utan i stället diskutera och problematisera något tema som berörs i boken.

Fyra elever väljer en gemensam bok som de läser. Gruppen ska sedan diskutera sin läsupplevelse inför klassen. Gruppen ska engagera sin publik att samtala kring något tema som boken aktualiserar. Om gruppen t.ex. valt Anne Franks dagbok kan denna läsupplevelse aktualisera en diskussion kring hur krig upplevs i olika berättelser, hur det är att vara tonåring idag, idén med att skriva dagbok etc. Läraren kan med fördel under något skede av elevernas arbetsprocess kontrollera om eleverna behöver hjälp med att formulera teman eller frågor som kan diskuteras inför klassen. Varje grupp får också i uppgift att ställa frågor till publiken för att väcka debatt i klassrummet. 

Källa:
Raunio Pia (2002). Att skapa ett talande klassrum, Hyvönen & Oker-Blom (red.) Sagt och osagt. Idéer och tankar kring muntlig kommunikation i skolan. Utbildningsstyrelsen, s. 83–98.