Att genomfföra PS 3

De teman som behandlas i kursen är bekanta för läraren från tidigare. Det väsentliga i planeringen är att förena de olika delarna till en ny helhet. Behandlingen av aktivitetens neurala grund förändras och blir mindre kompakt i jämförelse med nuvarande praxis eftersom en del av det neuropsykologiska innehållet behandlas i andra kurser. Den neurala grunden för samtliga psykiska funktioner behandlas inte i denna kurs. Det är dock möjligt att läraren utarbetar ett större neuropsykologiskt paket (i repeterande eller föregripande syfte) för denna kurs. Det är en välkommen nyhet att den kognitiva psykologins innehåll kan integreras med den neuropsykologiska kunskapen och dess begreppsapparat.

Ett sätt att genomföra kursen är att börja med en inledning som skapar förutsättningar för att granska kursens centrala innehåll. Man kan inleda med att behandla de kognitiva funktionernas karaktär och grundprinciper. Detta kan i praktiken innebära att man repeterar begreppet kognition, granskar centrala representationer (inre modeller) och deras betydelse för hur människan tolkar sina erfarenheter (varseblivningscirkelns princip).

Då läraren nått så långt i undervisningen blir följande utmaning att hjälpa de studerande att förstå hur viktig kunskapen om nervsystemets funktion är för förståelsen av de psykiska funktionerna.

 

PS 3

Grunderna för människans informationsbehandling

Det centrala innehållet kan disponeras utgående från följande frågor:

1. Hur behandlar hjärnan information? Hur möjliggörs informationsöverföringen i hjärnan? Den enskilda nervcellens och nervnätens funktion kan granskas i samband med dessa frågor.

2. Hur är nervsystemets olika områden specialiserade med tanke på de psykiska funktionerna?

3. Vilka principer för nervsystemets funktion och utformning är centrala för förståelsen av den psykiska aktiviteten? Som exempel kan användas nervsystemets utformning på basis av erfarenheter och aktivitet (plasticitet), den arbetsfördelning som sker då nervsystemet utvecklas (t.ex. hjärnbarkens betydelse eller lateralisering), det ökade behovet av samarbete mellan olika områden då utvecklingen framskrider och transmitterämnens betydelse för den psykiska aktiviteten.

4. Hur får man kunskap om nervsystemet? Undersökningsmetoder.

Då man lagt grunden är det dags att granska övriga teman som ingår i kursen. I det följande finns synpunkter på hur olika teman kan behandlas samt något om arbetsfördelningen mellan de olika kurserna. De kursiverade avsnitten beskriver lämpliga innehåll för kursen.  

Varseblivning, perception och uppmärksamhet

Att integrera den kognitiva och den neuropsykologiska kunskapen är lämplig då man behandlar varseblivning och uppmärksamhet - man rör sig ju i ett gränsområde mellan biologi och psykologi.

PS 3

Varseblivning, perception och uppmärksamhet
  • sinnesinformationens bearbetning i hjärnan, varseblivningens neurala grund 
  • varseblivningens utformning (är beroende av meningssammanhang, bottom up och top down) 
  • varseblivningens lagbundenheter, olika former av feltolkningar och illusioner och förklaringar till dessa med början i sinnesprocesserna till att tolka det varseblivna
  • uppmärksamhet

Dessa teman kan konkretiseras med hjälp av forskningsexempel, bildmaterial eller med hjälp av neuropsykologiska fallstudier.

 

Medvetande, reglering av vakenhetsgraden och sömn

I läroplanens grunder bestäms inte när medvetandet skall behandlas. Sambandet mellan medvetandet och hjärnan och förändrade medvetandetillstånd är teman som är viktiga och brukar intressera de studerande. Behandlingen av dessa teman passar bra in i samband med vakenhetens reglering och sömn. I fjärde kursen har man ett annat perspektiv på medvetenheten. Då behandlas medvetna och omedvetna faktorers inverkar på människans aktivitet. 


PS 3

Medvetande, reglering av vakenhetsgraden
och sömn
  • hjärnan skapar medvetenhet
  • varseblivningens utformning (är beroende av meningssammanhang, bottom up och top down)
  • sömn och sovande; olika sömnfaser, hjärnaktiviteten under sömnen
  • sömnens och drömmars betydelse
  • sömnstörningar