Att genomföra PS 4

Det faller sig naturligt att behandla kursens teman i tre olika delar. Växelverkan mellan de olika sinnesfunktionerna och deras beroende av varandra går trots det som en röd tråd genom hela kursen. Då läraren planerar kursen är det bra att fundera hur han/hon kan skapa en helhet av motivationen, känslorna och den intelligenta aktiviteten samt hur han/hon kan tillämpa kunskapen då läraren granskar och förklarar människans aktivitet. Läraren kan t.ex. välja ett tillämpningsområde (som intresserar de studerande) i början av kursen och sedan använda detta exempel då han/hon tillämpar kunskapen från de teman som behandlas under kursens gång. En annan möjlighet är att i planeringen reservera tid för att i slutet av kursen skapa en helhet av de olika delområdena. I läroplanens grunder är ett av målen för denna kurs att de studerande ska förstå de faktorer som påverkar individens och samhällets välbefinnande. Detta mål kan vara bra att beakta då man sammanfattar kursens innehåll.

I figuren konkretiseras de element som ingår som kursinnehåll i kurs fyra.

 

 

Motivation

Då man behandlar temat motivation, och också temat känslor, är man tvungen att dra en gräns mellan innehållet i kurserna fyra och fem. I fjärde kursen skapar man en klar bild av människans behov, motiv och motivation samt den mångfacetterade styrningen av dessa. I femte kursen granskas motivationen som en del av personligheten. Innehållsmässigt passar enskilda motiv och deras reglering bra in i kurs fyra.
Temat motivation skall behandlas så att det belyser situationer där motivationen har samband med känslor och kognitiv aktivitet (t.ex. att sätta upp mål, prestationsförväntningar, att välja miljön för aktiviteten och upprätthålla motivationen). Man skall inte enbart behandla biologiska motiv och man skall sträva efter att tydligare än förr beakta den sociala kontextens betydelse för styrningen och upprätthållandet av motivationen. Att beakta detta är speciellt intressant då man behandlar biologiska motiv och kan konstatera att miljön och kulturen formar och reglerar hur gemensamma grundbehov yttrar sig.

Då läraren behandlar motivationen finns det många intressanta tillämpningsmöjligheter ur de studerandes synvinkel. Han/hon kan t.ex. fundera på hur motivationen kan upprätthållas i studier eller hur gamla ovanor kan förändras.

 

  • behov, målsättning, motiv, motivation - att definiera och indela begreppen
  • medveten och omedveten motivation
  • de biologiska grundbehoven och regleringen av dessa
  • annan forskning om motiv (t.ex. prestationsmotiv)
  • kunskap och forskning om uppkomsten och upprätthållande av motivation 

Känslor

Då man behandlar temat motivation, och också temat känslor, är man tvungen att dra en gräns mellan innehållet i kurserna fyra och fem. I fjärde kursen skapar man en klar bild av människans behov, motiv och motivation samt den mångfacetterade styrningen av dessa. I femte kursen granskas motivationen som en del av personligheten. Innehållsmässigt passar enskilda motiv och deras reglering bra in i kurs fyra.

Temat motivation skall behandlas så att det belyser situationer där motivationen har samband med känslor och kognitiv aktivitet (t.ex. att sätta upp mål, prestationsförväntningar, att välja miljön för aktiviteten och upprätthålla motivationen). Man skall inte enbart behandla biologiska motiv och man skall sträva efter att tydligare än förr beakta den sociala kontextens betydelse för styrningen och upprätthållandet av motivationen. Att beakta detta är speciellt intressant då man behandlar biologiska motiv och kan konstatera att miljön och kulturen formar och reglerar hur gemensamma grundbehov yttrar sig.

Då läraren behandlar motivationen finns det många intressanta tillämpningsmöjligheter ur de studerandes synvinkel. Han/hon kan t.ex. fundera på hur motivationen kan upprätthållas i studier eller hur gamla ovanor kan förändras. 


  • rundfaktorer för emotionella reaktioner (kontext, fysiologiska reaktioner, kognitiv bedömning, förändringar i beteendet)
  • känslornas betydelse och funktion (t.ex. ur evolutionspsykologins eller den sociala växelverkans synvinkel eller hur den enskilda individen tolkar sina inre upplevelser)
  • känslornas neurala grund (limbiska systemets och hjärnbarkens uppgifter)
  • känslor och kultur (grundkänslor, känslouttryck, socialisationens betydelse)
  • känsloteorier: uppkomsten av känslotillstånd och kognitiva bedömningar
  • psykologisk forskning om olika känslor
 

Intelligent aktivitet

kursens tredje del behandlas sådana funktioner som man undersökt grundligt inom den kognitiva psykologin (t.ex. tänkande, problemlösning och beslutsfattande). I samband med detta behandlar man viktiga och avancerade former av tänkande: intelligens, kreativitet och expertis. Traditionellt har dessa teman behandlats ur ett individuellt perspektiv. I grunderna för den nya läroplanen beaktas också samhällets och kulturens betydelse för högre kognitiva funktioner.

  • sambandet mellan tänkande, begrepp och språk
  • den kognitiva psykologins forskningsresultat och grundprinciper om tänkande, problemlösning och beslutsfattande
  • intelligensens och begåvningens betydelse för sakkunnig aktivitet
  • att utvecklas som expert
  • socialt fördelad kognition
  • känslornas och motivationens betydelse för den intelligenta aktiviteten