Att genomföra PS 5

De flesta är intresserade av kursens tema och därför är det lätt att väcka de studerandes intresse för kursen. För att upprätthålla motivationen är det viktigt att koncentrera sig på det väsentliga. I annat fall går det lätt så att personlighetspsykologins många teorier och begrepp stör helhetsbilden och studierna känns då inte lika angelägna. Ramarna för kursen borde skapas genom att läraren drar upp stora linjer och begränsar sig till de mest centrala begreppen. Att anknyta innehållet till de studerades eget liv och till aktuella diskussioner och händelser bidrar till förståelse av olika fenomen och till att de studerande kan tillämpa kunskapen.

Kursen kan genomföras så att man förutom de gemensamma målen också låter de studerande lägga upp personliga mål. Andelen självständigt arbete ökar då och får mera stöd av läraren. 

Vad är personlighet

Begreppet personlighet är brett och mångtydigt. Dessutom förekommer det en viss överlappning med andra närstående begrepp. Om man definierar personlighet ur ett brett perspektiv kommer man nära begreppet psyke. Då omfattar personlighetsundersökningen i princip hela psykologin. Beroende på vilken riktning inom personlighetspsykologin man utgår från, får de centrala begreppen lite olika betoning. Då man allmänt beskriver personligheten är det väsentligt att betona:

  • de psykiska funktionernas och strukturernas helhet. Motiv, känslor, tänkande och andra kognitiva funktioner utgör ett helhetssystem. Personlighetens helhetsstruktur är uppbyggd av delar som kan indelas på olika sätt
  • individens unika personlighet
  • individens förhållande till sig själv, jaguppfattningen.

För att utreda begreppet personlighet och med det närstående begrepp (jag/jaget, identitet, jaguppfattning) kan man utgå från t.ex. diskussioner och frågor med anknytning till vardagslivet och sedan definiera begreppet noggrannare. Exempel på frågor är: vem är jag, vem hör jag ihop med (identitet); vem är det som känner, tänker (jag); hurdan är jag (jaguppfattning).

I fjärde kursen belyser man motivens, känslornas och de kognitiva funktionernas samband med och deras beroende av aktiviteten. I personlighetskursen granskar man dem ur en annan synvinkel och som delar av en större helhet.

  • motivation, känslor och intelligens som en del av personlighetenindividens unika personlighet
  • motiv och känslor - personlighetens dynamik
  • personlighetens kunskapsstrukturer och kognitiva processer
  • motivationens, känslornas och kognitionens betydelse för uppkomsten av jaget och identiteten
  • olika betoningar i personlighetsteorierna 

Synpunkter på personligheten

Man kan få synpunkter på personligheten genom att t.ex. utgå från de stora grundfrågorna. De här frågorna är aktuella oberoende av om man granskar definitioner, forskning, teorier eller tillämpningar. Frågorna är på sätt och vis olösta grundproblem som berör all psykologi och människobilden. De är inte enkla att besvara entydigt. Frågorna har berörts i tidigare kurser, men i femte kursen är det skäl att ta dem som utgångspunkt för granskningen. Med hjälp av grundfrågorna kan man också behandla frågor som berör personlighetens biologiska grund och dess sociokulturella kontext. Det är dock inte värt att bygga upp kursens hela disposition kring dessa frågor.

De stora grundfrågorna är bl.a.:

  • Vad är allmänt och vad är individuellt i personligheten?
  • I vilken mån styrs människan inifrån och i vilken mån utifrån?
  • Vilken betydelse har de biologiska och sociokulturella faktorerna?  
  • Styrs människans aktivitet utgående från händelser i det förflutna, i nutid eller i framtiden?
  • Vad är bestående och föränderligt i personligheten?
  • Vilken betydelse har det medvetna och det omedvetna?

Att närma sig personligheten utgående från olika riktningarna är bekant för de flesta lärare. Det finns många argument för detta val, bl.a. får de studerande en insikt i psykologins utveckling som vetenskap och det hör till psykologisk allmänbildning att känna till dem. Dessutom ger denna infallsvinkel möjlighet att granska psykologiska fenomen ur forskningens synvinkel och mentala frågor i ett brett perspektiv. Det finns också mycket bra undervisningsmaterial om de traditionella riktningarna. Det främsta motargumentet är att man inom personlighetspsykologin synbarligen inte mer anser riktningarna vara lika relevanta som tidigare. Inom psykologin har forskningen om personlighetspsykologin ökat och forskningsområdet har blivit bredare. Läraren kan och skall fortfarande behandla de olika riktningarna, men inte använda dem som utgångspunkt i kursplaneringen.

Att undersöka personligheten

Det rekommenderas att läraren under kursens gång presenterar olika typer av undersökningsmetoder för personligheten. Representativa exempel hittar man i kvantitativa och kvalitativa metoder, olika former av testning, undersökning av egenskaper, olika former av projektiva metoder, experiment, intervjuer och narrativa metoder.

I femte kursen kan det också vara skäl att systematiskt granska de olika undersökningsmetoder som används inom psykologin och begrunda vilken typ av kunskap man får med hjälp av dessa metoder. Läraren bör i alla fall behandla personlighetstestning, problematiken med personbedömning, metodernas tillförlitlighet och ändamålsenlighet samt de etiska aspekterna t.ex. i personval och annan form av tillämpning.

Mental hälsa

Psykologiundervisningen är en del av den verksamhet som skall stöda och främja den mentala hälsan, en del av mentalvårdsarbetet. Att rätta till eller bota psykiska störningar hör däremot inte till psykologiundervisningens ansvarsområde. Diagnostisering och den professionella vården av psykiska störningar ansvarar psykologer, psykiatrer och andra professionella personer för.

Mental hälsa är ett grundbegrepp i psykologiundervisningen och har ett starkt samband med psykologins centrala forskningsobjekt, människans sinne. Många nya begrepp har tagits i bruk på detta område. Ord som har samband med och som beskriver mental hälsa är bl.a. psykiskt välbefinnande, psykisk handlingsförmåga och livskvalitet. De nya begreppen beskriver ämnesområdets bredd och mångsidighet. De bidrar också till att temat känns aktuellt och angeläget. För att de studerande bättre ska förstå vad som avses med mental hälsa kan läraren i undervisningen använda dessa parallella begrepp och sammanbinda temat med andra teman i psykologin och med de aktuella diskussionerna i ämnet. Material och länkar som kan vara användbara i detta sammanhang finns bl.a. på Finlands mentalvårdsförbunds webbplats.

Som tema sammanknyter den mentala hälsan till allt det material som behandlats i de övriga kurserna. I femte kursen kan man välja att utgå från den mentala hälsan och sammanfatta de andra kursernas teman kring detta begrepp. En möjlighet är att ställa sig frågan vilket samband ett tema har med den mentala hälsan, med psykiska störningars uppkomst, uttryck och vård samt med främjandet av den mentala hälsan.

I kursen Personlighet och mental hälsa fördjupar man sig i hur den psykiska hälsan och störningar i denna undersöks, hur psykiska sjukdomar diagnostiseras och klassificeras samt hur störningar vårdas, främst med hjälp av psykoterapeutiska metoder. Läraren bör utgå från en synvinkel som stöder den mentala hälsan och som är angelägen för både de studerande och för skolsamfundet.